Bilden av industrin
83 procent av svenska allmänheten tror att industrin kommer att ha en likvärdig eller ökad betydelse för svensk ekonomi i framtiden. Hela 94 procent är positivt inställda till lärlingsutbildningar på gymnasienivå.
Detta framgår av en studie genomförd av Västsvenska Handelskammaren på uppdrag av Svensk Gymnasielärling. Studiens resultat finns att läsa i rapporten Lärlingar och industrin – en studie av allmänhetens bild av industrin och syn på gymnasiala yrkesutbildningar.
INDUSTRIN ÄR VIKTIG
Industrin och de industrinära tjänsteföretagen skapar närmare en miljon arbetstillfällen i Sverige. Dessutom står dessa företag för över 70 procent av Sveriges samlade exportvärde. Industrins andel av svensk BNP är 21 procent. I Västsverige svarar industrin för så mycket som 44 procent av länets ekonomi.
- Trots det talas det stundtals i det offentliga samtalet om en industri på utdöende. Mot bakgrund av detta initierades en studie med syfte att dels undersöka den svenska allmänhetens bild av industrin i dag och inför framtiden, samt dels undersöka allmänhetens syn på yrkesförberedande utbildningar, säger Evelina Wahlqvist, projektledare för studien samt ansvarig för regional analys på Västsvenska Handelskammaren.
Rapporten har sammanställts av Västsvenska Handelskammaren på uppdrag av Svensk Gymnasielärling. Målgrupp för studien är den svenska allmänheten i åldrarna 18-79 år. Studien är genomförd via Kantar Sifos webbpanel bestående av slumpmässigt rekryterade personer.
RESULTATET
- Resultaten av denna undersökning påvisar att allmänheten överlag har en positiv bild av industrin samt förståelse för att den utgör en väsentlig del av svensk ekonomi. Varannan uppger att de tror att tillverkningsindustrin är en av de tre viktigaste branscherna för svensk ekonomi i dag, fortsätter Evelina Wahlqvist.
Dessutom tror 83 procent att industrin kommer att ha en likvärdig eller ökad betydelse för svensk ekonomi i framtiden. 75 procent tycker att politiken bör prioritera utvecklingen av svensk industri. Vad avser inställningen till utbildning uppger 84 procent att de skulle reagera positivt om en ung vän, bekant eller familjemedlem börjar studera vid ett industritekniskt program på gymnasiet. Hela 94 procent är positivt inställda till lärlingsutbildningar på gymnasienivå.
Kompetensförsörjning är en brinnande fråga för landets industriföretag. Hög konkurrensutsatthet och snabb teknologisk utveckling gör att svenska industriföretag behöver rusta sig strategiskt inför framtiden.
- Från Västsvenska Handelskammaren vill vi uppmuntra den nybildade regeringen att fortsätta verka för att åtgärderna i nyindustrialiseringsstrategin genomförs i praktiken, säger Johan Trouvé, VD på Västsvenska Handelskammaren, och fortsätter:
- Framförallt vill vi slå ett slag för frågan om framtida kompetensförsörjning. Vi vill se att näringsliv och utbildningsväsende möts i fler samtal och samarbeten. Ett framgångsrikt sådant är Svensk Gymnasielärling som vi vill stärka, sprida och tillgängliggöra för elever i hela landet.
Mot bakgrund av att allmänheten anser att flera av gymnasieskolans yrkesprogram ger goda framtidsutsikter vill Västsvenska Handelskammaren även uttrycka önskemålet att Skolverket fortsätter sitt arbete med att stärka yrkesprogrammen generellt och lärlingsutbildningar specifikt. Det bör ske dels genom att Lärlingscentrum fortsätter ge sitt stöd till skolor som i dag arbetar aktivt och framgångsrikt med lärlingsutbildningar. Samt dels genom att stötta fler skolor att starta upp lärlingsutbildningar.
- Med gemensamma ansträngningar kan vi skapa bättre karriärförutsättningar för dagens unga såväl som bidra till att svensk industris innovations- och konkurrenskraft står sig även i framtiden, avslutar Evelina Wahlqvist.
Kontaktperson för rapporten: Rasmus Flick
STÄRK ER KONKURRENSKRAFT, BLI MEDLEM IDAG
Västsvenska Handelskammaren företräder närmare 3 000 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.
