Utmanande läge blev möjlighet för Kinnarps

De startade som ett litet familjeföretag på 40-talet. Idag är Kinnarps en av Sveriges största möbel- och inredningsföretag. På den västgötska bygden, lite för långt från närmsta storstad insåg de tidigt vikten av att säkra tillgången till kompetens.

Ett ljust och färgrikt landskap möter besökaren till Kinnarps, möblerna är välmatchade och lätta att anpassa efter arbetsuppgift eller humör. Ett kombinerat kontor och showroom, förklarar Ylva Dverstorp, ansvarig för Kinnarps Academy, som tar emot tillsammans med Kjell Strandberg, HR-Direktör.

Grundtanken var att skapa duktiga medarbetare för industrin och för Kinnarps

Mycket har hänt sedan paret Jarl och Evy Andersson startade verksamheten i den gamla snickerifabriken och snart blev statens leverantör av jalusiskåp. Idag tar Kinnarp ett helhetsgrepp och skapar inredningslösningar för kontor och offentlig miljö. Men drivkraften för funktionalitet, design och hållbarhet är densamma.

– Miljöfrågan fanns med redan från starten, de var måna att hushålla med sina resurser. Till exempel användes filtar som gick att återvända, istället för wellpapp, när produkterna emballerades, säger Ylva Dverstorp.

Kompetensfrågan angelägen

Idag har Kinnarps 1450 anställda i Sverige. Huvudkontoret och en del av tillverkningsindustrin ligger enligt familjens önskan kvar där allting startade, i tätorten Kinnarp – vilket är något som både gynnar varumärket och är en extra utmaning när det gäller kompetensförsörjning.

– Kinnarps har ett gott varumärke och en produkt som är attraktiv att arbeta med, där har vi verkligen en fördel. Men samtidigt har vi vårt läge att fajtas med, säger Kjell Strandberg.

”Genom att bjuda in och samarbeta med unga kan vi bidra till att väcka ett teknikintresse och visa vad det innebär att arbeta inom industrin som den ser ut idag” säger Ylva Dverstorp. Här med Kjell Strandberg på Kinnarps kontor.

Sedan 80-talet har Kinnarps haft en strategi för kompetensförsörjning. Då inleddes ett samarbete med kommunen och en tvåårig industriteknisk gymnasieutbildning utformades.

– Grundtanken var att skapa duktiga medarbetare för industrin och för Kinnarps. Vi växte mycket då och behövde mycket arbetskraft, säger Ylva Dverstorp.

Rekrytering blivit svårare

Idag är utbildningen treårig, och bedrivs i samarbete med Ållebergsgymnasiet i Falköping. Här läser eleverna sina grundämnen, medan yrkesämnena är förlagda till Kinnarp. Alla elever erbjuds praktik och sommarjobb på företaget eller något av deras samarbetsföretag i regionen.

Men de senaste åren har rekryteringen till programmet gått lite trögare, vilket stämmer överens med de nationella siffrorna över antalet sökande till yrkesprogram.

– Vi märkte en stor skillnad när högskolebehörigheten för yrkesprogrammen togs bort för ett par år sedan. Även om den går att läsa som tillval för eleven, blir det inte lika tydligt, säger Ylva Dverstorp.

Läs mer om det minskade söktrycket till yrkesutbildningar

”Förverkliga sina drömmar”

För att återuppväcka intresset och attrahera fler medarbetare i framtiden arbetar Kinnarps på bred front. Bland annat genom samarbeten med designutbildningarna på Chalmers, genom att hålla i kurser på Yrkeshögskolan, samt studiebesök och höstlovsaktiviteter för barn och unga.

Men det är lika viktigt att arbeta inåt verksamheten:

– Vi vill erbjuda möjligheter till att utvecklas inom företaget. Det behöver inte alltid innebära att man blir chef, men att man får chansen att bredda sig eller specialisera sig, säger Kjell Strandberg.

Den 22 januari välkomnar vi gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström för ett seminarium om näringslivets behov av yrkesutbildad kompetens och det faktum att allt färre unga väljer att söka en yrkesutbildning.