”Risk för glapp när AF ska krympa”
I spåren av Arbetsförmedlingens förvandling landar ett stort ansvar hos kommunerna. Men många kommuner har svårt att klara omställningen och det kommer att krävas insatser för att undvika ett utbildningsglapp.
Nyligen tillträdde Eva Nordmark som arbetsmarknadsminister. I sin nya roll har hon ett gediget arbete framför sig. I takt med att Arbetsförmedlingen monteras ned måste kommunerna rusta upp för att hantera det ansvar som nu istället landar på dem, bland annat det som rör vuxenutbildningar. Om så inte blir fallet riskerar vi att skapa ett stort utbildningsglapp, ett glapp som blir en ödesfråga för vårt näringsliv.
Eva Nordmark – vi behöver mobilisera för att kommunerna ska klara vuxenutbildningar
Läs mer: En långsiktig kompetensförsörjning börjar i skolan
Arbetsförmedlingen ska reformeras
I maj meddelade tidigare arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden. Reformeringskravet följer den utredning (SOU 2019:3) som benämnts ”Arbetsmarknadsutredningen”. Enligt utredningen ska den nya Arbetsförmedlingen mest ägna sig åt kartläggning av arbetsmarknaden, den kommer även i betydligt mindre utsträckning upphandla utbildningsinsatser. Arbetssökande ska fortsättningsvis främst hänvisas till det reguljära utbildningssystemet – det vill säga till den kommunala, alternativt den regionala, vuxenutbildningen.
Förändringen påskyndades till följd av att budgeten för aktiva arbetsmarknadsinsatser under våren skurits ned. Nyligen presenterade också regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna den nya budgeten för 2020. I den kompenseras arbetsmarknadsutbildningar med 281 miljoner kronor. Det är ett steg i rätt riktning men sammantaget väger inte tillskotten upp för vårens omfattande nedskärningar.
Arbetsförmedlingen står fortsatt inför en övergripande reformering. Ett utökat ansvar att erbjuda arbetsmarknadsutbildningar landar istället på kommunerna. Samtidigt vittnar flera kommuner om att de varken getts tid eller förutsättningar för denna omställning. Det kommer således att krävas omfattande insatser för att undvika ett utbildningsglapp.
De berörda arbetsmarknadsutbildningarna utgör i dag mer än hälften av alla utbildningar inom industriell tillverkning, hantverk, installation, teknik och IT. Därför drabbas näringslivet, som skriker efter kompetens, extra hårt.
öka resurserna till arbetsmarknadsutbildningar, en vinstaffär för samhället
Det stundande utbildningsglappet manar till förändring. De kommunala och regionala yrkesutbildningarna måste ses över, breddas och matchas för att täcka hela arbetsmarknadens kompetensbehov. Då utbildningskapaciteten på många håll i landet redan är nyttjad till max, blir det direkt nödvändigt att tillsätta fler resurser för att överbrygga utbildningsglappet. Detta är särskilt tydligt när det kommer till kompetensförsörjning i industrin. Som ett första steg föreslår vi att huvudmännen för de kommunala vuxenutbildningarna får ett utökat statsbidrag för att hantera det mer omfattande uppdraget.
Att öka resurserna till arbetsmarknadsutbildningar är en rejäl vinstaffär för samhället. Flera deltagare inom arbetsmarknadsutbildningar är inledningsvis bidragsberoende men får via utbildningen både nya och stora möjligheter till sysselsättning. Det är bra både för individen och för samhällets ekonomi. Många delar av näringslivet är i skriande behov av yrkesutbildade medarbetare. Och för svensk industri är det rent av en ödesfråga. För att vi fortsatt ska stå oss i den globala konkurrensen bör frågan därför vara av yttersta vikt för såväl regering och kommuner som för näringsliv.
Läs mer: Anställ en gymnasielärling
matchande länk mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare
Men att öka resurserna är inte tillräckligt. Vuxenutbildningen lider i dag av en större lärarbrist än gymnasieskolan. Om vi ska hantera den utmaningen behöver kommunerna stöd av näringslivet. Utbildningar kan med fördel förläggas på arbetsplatser, i form av lärlingsutbildningar, för att täcka upp för resurs- och lärarbristen inom den reguljära utbildningen.
Med inspiration från framgångsrika exempel på arbetsplatsförlagda utbildningar i andra delar av Europa är vi på Västsvenska Handelskammaren samordnare för lärlingsanställningar inom gymnasieskolan. Vi ser att vi på liknande sätt kan utgöra en matchande länk mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Det är en av flera insatser som behövs på den svenska arbetsmarknaden.
Eva Nordmark, nu är det hög tid att vi mobiliserar oss för att överbrygga utbildningsglappet. Insatser för att underlätta samarbetet mellan kommuner och lokalt näringsliv måste främjas. God matchning är en ödesfråga för många av landets företag såväl som för individers fortsatta relevans på arbetsmarknaden.
Rasmus Flick, Projektledare kompetensförsörjning, Västsvenska Handelskammaren
Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 24 september 2019. Det här är en argumenterande text med syfte att påverka.
VILL ER FÖRETAG ENGAGERA ER I FRÅGAN? BLI MEDLEM
Västsvenska Handelskammaren företräder nära 3 000 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.
