Ändrar bilden av lärlingsjobb

Allt började med industriprofilen Carl Bennets uppmaning till skolan och näringslivet: inför lärlingssystem med yrkesförberedande program, anställning och lön under gymnasiet.

På så vis kan vi få bukt med den stora kompetensbrist som finns inom många yrken.

Sagt och gjort. Nu driver vi Svensk Gymnasielärling, initiativet där elever går i skolan hälften av tiden och arbetar resten, med stöd av Skolverket och industriprofilen Carl Bennett.

"Vi ska tvätta bilden av lärlingsutbildningar som smutsiga, för de är allt annat än det," säger Anna Bellomi som är Projektledare för Svensk Gymnasielärling.

Läs också: Boråsföretaget formar framtidens kompetens

"Industriföretag och arbetsplatser med behov av praktisk kompetens har en gemensam utmaning. Det är stor kompetensbrist inom många branscher som kräver yrkesförberedande gymnasieutbildningar. Byggbranschen, industrin, vården, hotell- och restaurangbranschen och it-sektorn skriker efter kompetens. Lärlingsanställningarna på gymnasiet är vårt svar på den utmaningen," säger Anna Bellomi och konstaterar att Svensk Gymnasielärling är ett helt nytt sätt att studera.

Anna Bellomi är projektledare för Svensk Gymnasielärling som lockar fler till yrkesförberedande gymnasieprogram.
anställning, LÖN & HÖGSKOLEBEHÖRIGHET

Inom Svensk Gymnasielärling blir eleven anställd samtidigt som hon eller han studerar, får arbetslivserfarenhet och lön. För högskolebehörighet gäller det att aktivt välja de ämnena som krävs, men alla har den möjligheten.

"Eleven är ute i arbetslivet och får en lön som motsvarar studielånet från CSN. I utbyte får företaget en lärling som de kan ställa krav på, som tar ett större ansvar och som formas till en framtida kollega."

Det som är viktigt att komma ihåg är att det inte handlar om ett alternativ för skoltrötta:

"Elever lär sig på olika sätt. Många hittar entusiasm på en arbetsplats där de får lära sig i praktiken. Svensk Gymnasielärling är inte ett alternativ för skoltrötta, anställningen innebär kvalificerade arbetsuppgifter som tar längre tid att lära sig än ett par veckors praktik."

Vad säger företagen som du pratar med?

"De säger 'äntligen', eftersom de ser en möjlighet att forma kompetensen enligt sina egna behov. Många företag tycker också det är ett bra sätt att planera successionen. De äldre medarbetarna kan utbilda de yngre, innan de själva går i pension. Många upplever också att de får mer lojala medarbetare när de är med och formar dem i tidigt skede.”

Skolans största utmaning är att förmedla att utbildningen öppnar dörrar, istället för att stänga.

Går eleven samtidigt i en vanlig klass?

"När lärlingarna inte är på sina arbetsplatser läser de gymnasieämnen tillsammans i skolan. Men resten av tiden är de ute på arbetsplatser och lär sig yrket. Upplägget ser lite olika ut för att lärlingsprogrammet ska fungera i samklang med skolornas upplägg."

Hur gör jag som företag om jag vill ansluta mig till detta?

"Det första jag gör är att jag letar upp en skola som erbjuder programmet som bäst matchar det företagets behov. I den mån det går vill vi behålla kompetensen på orten, så det handlar om att hitta en skola som ligger nära geografiskt. Sen sköter jag kontakten och ser till så att processen går så smidigt som möjligt."

Vad har skolan för utmaningar i det här?

“Den största utmaningen för skolorna är hur de ska nå ut till högstadieelever och visa att utbildningen öppnar dörrar, istället för att stänga. Alla elever har möjlighet, om de väljer aktivt, att läsa vidare på universitetet efter avslutad gymnasieutbildning.”