There is a license error on this site:
0050568A26D9 is not a valid mac-address
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
Gymnasie- och kunskapslyftsministern: “väck ungdomars studielust” | Västsvenska Handelskammaren

Gymnasie- och kunskapslyftsministern: “väck ungdomars studielust”

Näringslivet har ett ansvar att väcka ungdomars intresse för de jobb som yrkesutbildningar leder till. Det menar Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister. Här berättar hon om sin egen passion till jobbet och erbjudandet som förändrade hennes liv.

"Här hade vi väl eu-toppmötet alldeles nyss? Jag känner igen mig", utbrister Anna Ekström.

Vi sitter i bilen påväg till Lindholmens Tekniska Gymnasium, nästa besök på en kunskapsturné där olika aktörer samverkar för att ge en bredare bild av yrkesutbildningarna och öka söktrycket till dem.

För trots att behovet av yrkesutbildad kompetens idag är rekordhögt, är det allt färre som väljer en yrkesutbildning på gymnasiet. Trenden sträcker sig utanför Sverige och globalt märks en nedgång i intresset för yrkesprogram, menar Anna Ekström som anser att det hänger ihop med det ökade välståndet.

Stefan Löfvén ringde mig och frågade och det var ett oemotståndligt erbjudande, så jag svarade ja.

"I länder där välståndet ökar vill man ge sina barn en riktigt bra utbildning och framtid. När välståndet ökar så ökar också intresse för utbildningar som inte är lika yrkesinriktade. Det är vanligt att föräldrar vill att ens barn jobbar med samma sak som man själv jobbat med. Ofta vill man också att barnen skall komma längre, och  gå en längre utbildning. Och det är dags att visa att yrkesförberedande utbildningar leder till fantastiskt fina och intressanta jobb, även om utbildningarna inte alltid är så långa."

Läs också: Pluggparadoxen – om ungas studieval och yrkesutbildningarnas oförtjänta rykte

Strax innan bilfärden deltog Anna Ekström i en paneldiskussion på temat om hur vi ska göra yrkesprogrammen mer attraktiva. Där fick publiken veta vad som görs från regeringens håll och Anna Ekström passade på att rikta ett uppmanande budskap till publiken:

"Öppna upp arbetsplatserna, väck ungdomarnas lust, ingen annan kommer kunna göra det."

VILLE BLI ASTRONOM

När det kommer till frågan om vad som driver människor att välja yrke och karriär säger Anna Ekström:

"Jag tillbringar mer tid med mitt jobb än med min man. Och då skulle jag aldrig gifta mig med någon jag inte älskade."

Under den tio minuter långa bilfärden klarnar bilden av ministern, som drivs av sina värderingar och passionen till jobbet.

"Det som fått mig att gå igång på alla jobb jag haft är känslan av att göra nytta. Att det jag gör spelar roll och har betydelse för att den här svåra världen vi lever i skall bli lite, lite bättre."

Hennes engagemang verkar ha väckts redan i skolåren.

"Jag har alltid älskat skolan. Mitt favoritämne var kemi och jag ville gärna bli läkare eller forskare. I lågstadiet ville jag bli astronom."

Eftersom hon gärna återkommer till vad hon själv brinner för undrar jag hur man kan väcka ungdomars engagemang för yrkesutbildningar och de jobb som följer?

"Det är inte skolan eller studie- och yrkesvägledarnas uppgift att väcka ungdomars känslor. Det är upp till de som själva driver företag, facken och de som på riktigt gillar de här yrkena och utbildningarna. Man väljer med hjärnan, men även med hjärtat."

Yrkesprogrammen var på andra skolor

Naturvetenskapliga programmet med inriktning natur var det gymnasieprogram som Anna Ekström själv valde, med hjärna och hjärta. Karriären inom politiken kom långt senare. Jag undrar om det någon gång under hennes egen skoltid var aktuellt att gå ett yrkesprogram?

"Nej det var aldrig ett alternativ, främst för att yrkesprogrammen låg på helt andra skolor och bara var två år långa. Jag tror aldrig ens jag fick information om yrkesprogrammen i högstadiet. Idag är det inte lika uppdelat och yrkesprogrammen är mer jämförbara med högskoleförberedande program."

Efter gymnasiet fick favoritämnet kemi och det periodiska systemet ge plats för ett annat – juridiken.

"Både juridik och kemi handlar om att lära sig ett stort system som förklarar allt. Så faktum är att jag tycker att de två ämnena är väldigt lika varandra."

Efter juridikstudierna fick Anna Ekström så småningom rollen som generaldirektör för Skolverket. Där arbetade hon som opartisk, opolitisk tjänsteman med uppgift att fullgöra regeringens uppdrag. 2016, när Aida Hadzialics jobb som gymnasie- och kunskapslyftsminister blev ledigt, vände perspektiven.

"Stefan Löfvén ringde mig och frågade och det var ett oemotståndligt erbjudande, så jag svarade ja. Det var modigt, vid 57 års ålder. Att lämna det som då var min karriär och mitt liv. Och att gå över till att själv formulera uppdragen och ta tydlig, politisk ställning. Det var svårt men väldigt roligt.”

EN MOTIVERAD ELEV LÄR SIG MER

Under intervjun återkommer Anna Ekström till vikten av att känna sig motiverad och passionerad. Tidigare under dagen har hon besökt Hvitfeldska gymnasiet och var med på en matematiklektion inom ramen för Mathivation, ett av handelskammarens projekt, där elever lär elever matematik. Kan man entusiasmera ungdomar genom att involvera dem mer i sin egen utbildning?

"En motiverad, intresserad elev lär sig mycket mer jämfört med en elev som inte vill eller ser behovet av att lära sig. För att väcka elevernas motivation tyckte jag att Mathivation såg jätteintressant ut. Det var roligt att följa diskussionen efteråt. Skolpersonalens erfarenhet är att Mathivation verkligen ger en effekt på elevernas motivation. Men det är otänkbart att ersätta en lärare helt och lärare behövs för en riktigt bra undervisning."

Är vi generellt för dåliga på att involveraunga i samtalen om deras utbildning och framtid?

"Ja, vi kan göra mer. Det finns forskning som visar att ungdomar lär sig mer när de har ett inflytande och kan göra sin röst hörd kring hur utbildningen bedrivs."

Vad ska till, för att komma närmre ungdomarna i de här frågorna?

"Man måste finnas där ungdomarna finns."

Västsvenska Handelskammaren företräder över 2800 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.

LÄS MER OM MEDLEMSKAP