Undvik ny barriär i Borås

Passerande höghastighetståg skapar buller och vibrationer. De kommer, om de dras ovan mark genom staden eller i dess närhet, att bli till en ännu värre barriär än R40 som ytterligare försinkar stadens utveckling, anser företrädare för näringslivet i Borås.

Utbyggnaden av Götalandsbanan beskrivs som ett av Sveriges mest betydelsefulla samhällsbyggnadsprojekt, men också den i särklass viktigaste utvecklingsfrågan för Borås stad. Sedan ett par veckor tillbaka förs det en intensiv debatt och diskussion bland stadens politiker och invånare. I stort sett alla medborgare tycks ha en egen bestämd uppfattning om vilken sträckning höghastighetstågen ska ta, om stationen ska ligga ovan eller under jord eller varför inte fler tåg gör uppehåll i vår stad. Det enda vi tycks vara riktigt överens om är att vi alla önskar denna förbindelse med omvärlden.

Den pågående debatten måste på ett överslag uppfattas som vildvuxen; den ger inte sken av någon större enighet i frågan. Från Borås Näringslivs och Västsvenska Handelskammarens sida menar vi att vi med denna oenighet riskerar att besluten till sist tas i slutstationen Stockholm och inte i Borås. Ska vi åstadkomma ett bra resultat måste vi så långt möjligt försöka ena oss om ett gemensamt alternativ.

Utan att i denna artikel ta ställning till de enskilda varianterna som presenterats vill vi från Borås Näringsliv och Västsvenska Handelskammaren markera tre saker som vi menar är fullständigt givna för att nå en optimal lösning:

  1. Någon ny barriär likt stadsmotorvägen som hindrar en positiv stadsutveckling i Borås får inte skapas. Vi har levt i en delad stad sedan decennier och motorvägen måste objektivt sett dessutom anses ha förstört åtskilligt av stadens karaktär och potential. Passerande höghastighetståg i 320 km/tim skapar buller och vibrationer. De kommer, om de dras ovan mark genom staden eller i dess närhet, att bli till en än värre barriär som ytterligare försinkar stadens utveckling.
  2. Vi har haft järnväg till Borås, från Herrljunga, sedan 1860-talet. Med tiden knöts ytterligare linjer till Varberg, Ulricehamn, Alvesta och Göteborg. I stort sett blev spåren kvar där de en gång lagts. Av den enorma investering som görs i en höghastighetsbana kan förstås att det vi nu bygger kommer att finnas kvar i generationer. Att möta frågan ur ett långsiktigt perspektiv är därför nödvändigt. Som konsekvens betyder det att vi aldrig får sträva efter en ”Borås-lösning”, enkom för att ett sådant skulle vara det billigaste alternativet just nu. Det var så vi fick vår stadsmotorväg, staten betalade den gången lejonparten av kostnaden. Låt oss därför, i frågan, tänka 150 år framåt i tiden.
  3. Från Borås Näringslivs och Västsvenska Handelskammarens sida välkomnar vi givetvis förbindelsen till Stockholm som skapar stora möjligheter för framtida boråsare. I det mer omedelbara perspektivet står dock goda och snabba kommunikationer med Göteborg minst lika högt upp på önskelistan. Trots 100-bussarnas framgångar räknas Borås och Göteborg fortfarande inte till samma arbetsmarknad. När vi i dag närmast ensidigt debatterar höghastighetstågets färdvägar får vi inte glömma bort att järnvägen även ska gå västerut. Borås är en viktig aktör i en växande västsvensk region och vi behöver kraften i Göteborg för vår egen utvecklings skull.


Skriven av:
Hanna Lassing, vd Simonsland Förvaltning AB
Mikael Rosendahl, styrelseordf. Viareds Företagarförening, vd Atalje Margareta
Ulf Nyrén, styrelseordf. Diagonal Förlags AB
John Rune Nielsen, tf vd SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Carolina Bergh, advokat/partner, Gärde Wesslau
Helena Alcenius, vd BoråsBorås, tf vd Textile Fashion Center
Niklas Hedin, CEO Centiro
Björn Brorström, rektor Högskolan i Borås
Marie Börjesson, centrumledare Knalleland
Håkan Ahlin, köpman
Gunnar Brinck, styrelseordf. Borås City
Lars Svensson, styrelseordf. Åhagastiftelsen
Jeanette Gustafsson, styrelseordf. Företagarna i Borås
Ove Lillestöl, regionchef Västsvenska Handelskammaren