There is a license error on this site:
0050568A26D9 is not a valid mac-address
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
Vägen till Marieholmstunneln var lång - men nu är vi i mål | Västsvenska Handelskammaren

Vägen var lång – men nu är vi i mål

För 20 år sedan började folk i Göteborg prata om köeländet i Tingstadtunneln. Allt fler bilar hade en dekal med texten Ny Älvförbindelse Nu! i bakrutan. Bakom kampanjen stod Västsvenska Handelskammaren. Efter två decennier är det äntligen dags: den 16 december invigs Marieholmstunneln.

År 2000 hade Joacim Carlson precis börjat som regionchef för Göteborg på Västsvenska Handelskammaren. Han berättar att många medlemmar med verksamhet på Hisingen hörde av sig och rapporterade om en ohållbar trafiksituation som kostade dem både tid och pengar. Själv fastnade han regelbundet i Tingstadstunnelns köer på sin väg från hemmet i Kungälv till jobbet på andra sidan älven.

– Vi konstaterade snabbt att köerna på Hisingen handlade om kapaciteten på E6 och de andra stora lederna. Då gick vi in och tittade på var en ny förbindelse över älven låg i den nationella infrastrukturplanen. Men den fanns inte med alls.

Jag tror vi hade ett tjugotal medlemsmöten på ett halvår, vi räknade, skrev rapporter, kontaktade politiker

Det visade sig att en förbindelse hade varit med i en tidigare överenskommelse men bantats bort. Nu behövde frågan komma upp på den nationella agendan igen. Handelskammaren samlade engagerade medlemmar och började skissa på en kampanj.

– Jag tror vi hade ett tjugotal medlemsmöten på ett halvår, vi räknade, skrev rapporter, kontaktade politiker, säger Joacim Carlson.

Från nationell nivå var det tyst.

10 000-tals bildekaler

Det blev fler rapporter, och fler medlemmar som diskuterade hur de skulle nå fram med budskapet. Joacim berättar om 10 000-tals bildekaler och banderoller som bland annat delades ut av studenter.

– För dem blev det också en utbildning i vikten av infrastruktur och hur den är kopplad till kompetensförsörjning. En stad och en region behöver hänga ihop fysiskt för att det intellektuella kapitalet ska kunna växa.

Handelskammaren behöver vara bryggan mellan näringslivets logik och politiken

Hans Wallberg var en av dem som satt i Handelskammarens Älvförbindelseråd. Då var han platschef på DFDS Transport och ordförande i Transportindustriförbundet, Region Väst.

– Häromdagen hittade jag lite papper från den tiden i ett förråd här hemma. Vi ordnade många möten med våra medlemmar och kunde med hjälp av bland andra Vägverket informera om planer och förklara hur vi ville ha bättre framkomlighet. Just en ny älvförbindelse hade hög prioritet.

Kontoret låg på Hisingen och trafik- och trängselfrågorna var dagligen närvarande, inte minst för åkare och speditörer.

Hans beskriver ett tätt samarbete mellan sitt förbund, Västsvenska Handelskammaren, BRG och andra organisationer.

– Vi nätverkade mycket för att få fram våra synpunkter. Däremot hade vi inte så mycket direktkontakt med politikerna. Det var mest Handelskammaren och BRG som skötte det.

Äntligen ett genombrott

Joacim Carlson minns när Ulrica Messing, som var biträdande näringsminister, var i Göteborg och såg alla dekaler och banderoller om utbyggnad. Det var viktigt att visa att stödet för en ny älvförbindelse var brett, men 2004 var det dags att sätta en ny strategi.

– Vi insåg att det inte går att gnälla sig till bättre infrastruktur. Vi började skissa på medfinansiering.

Läs mer: Ny järnväg Borås-Jönköping ett måste

Det här var en bra bit innan trängselskattediskussionen började och politikerna i Göteborg var inte förtjusta i tanken. Handelskammaren gjorde en utställning i Stockholm för att belysa frågan.

– Vi bjöd in riksdagsledamöter och skickade i samma veva in ett remissvar där vi presenterade en avgiftsfinansierad älvförbindelse. Det blev ett slags genombrott.

Men det skulle dröja ytterligare sex år innan Marieholmstunneln beslutades av regeringen i mars 2010. Då hade ytterligare lobbyarbete gentemot politiker och två rapporter hunnits med. Marieholmstunneln blev ett av projekten i det Västsvenska paketet som bland annat också omfattar Västlänken och Hisingsbron.

Infrastrukturprojekt kräver tålamod

Infrastrukturprojekt är långa puckar och kräver mycket tålamod. Joacim Carlson ser långsiktigheten som en av Handelskammarens viktigaste uppgifter.

– Näringslivet förhåller sig till sina kvartalsrapporter och politikerna vill bli omvalda vart fjärde år. Handelskammaren behöver vara bryggan mellan näringslivets logik och politiken.

Och nu är det alltså dags, den 16:e december öppnar Marieholmstunneln som kommer att förbinda E20 från Stockholm med E6:an norrut och avlasta Tingstadstunneln. Och det bara dagar efter att sträckan Alingsås-Vårgårda på E20 byggts ut till motorväg – vilket är del av ett annat infrastrukturprojekt Handelskammaren arbetat med under många år.

Hans Wallberg säger att han inte tänkt så mycket på sin roll i att tunneln nu är på plats.

– Jag är lycklig bara det funkar. Men jag ska absolut köra genom tunneln, det ska bli lite extra spännande.

TACK FÖR MARIEHOLMSTUNNELN – NU TAR VI NÄSTA STEG

Marieholmstunneln är ett exempel på vad politiker, organisationer, myndigheter, engagerade medborgare och våra medlemsföretag kan åstadkomma tillsammans. Tack alla ni som gjorde det möjligt. På Handelskammaren fortsätter arbetet för ett starkare Västsverige. En ny förbifart på E20 Alingsås, en ny järnvägsförbindelse Göteborg-Borås-Jönköping-Stockholm och en avlastning av Västra stambanan är några av våra nuvarande projekt. Vad vill du bli tackad för om 20 år?

Bli medlem