Hamnkonflikten – en förödande historia för svensk industri

Konflikten i Göteborgs containerhamn är allvarlig. Den drabbar många företag hårt och hotar svensk konkurrenskraft. Handelskammarens Stefan Gustavsson ger en återblick av konflikten och arbetet med att bidra till en lösning.

Den nuvarande konflikten i Göteborgs Hamns containerterminal har pågått sedan april 2016 och har fått förödande konsekvenser för svensk industri. Under det senaste året har flera företag, däribland SKF och Stora Enso, valt att helt lägga om sina transporter.

Konflikten försämrar hamnens varumärke och hotar arbetstillfällen över hela landet

Västsvenska Handelskammaren ser allvarligt på konflikten. Förutom att den hittills kostat miljardbelopp och försämrar hamnens varumärke, hotar konflikten arbetstillfällen över hela landet. Import och exportberoende företag är beroende av hamnen fungerar som den ska.  Även om det inte pågår några aktiva konfliktåtgärder i hamnen för tillfället, ser vi att många är ovilliga att flytta tillbaka godset så länge hotet om konflikt föreligger.

Konflikthot under 40 år

Konflikten grundar sig att det i Göteborgs Hamn finns två fackförbund: Transportarbetarförbundet, som är en del av LO, och Hamnarbetarförbundet, som är ett fristående förbund. APM Terminals, som driver containerterminalen sedan 2012, följer det rikstäckande kollektivavtal som arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar och Transportarbetarförbundet tecknat tillsammans.

Eftersom Hamnarbetarförbundet sedan bildandet 1972 aldrig varit bundna av ett kollektivavtal har de hela tiden kunnat och kan vidta stridsåtgärder med syfte att få igenom sina krav. Mot denna bakgrund har de som verkar i Göteborgs Hamn fått leva med ett ständigt konflikthot under mer än 40 års tid.

Medlarna gav upp

Efter ett år präglat av konflikter med ständiga stridsåtgärder från Hamnarbetarförbundet svarade APM Terminals med en spegellockout som varade mellan 19 maj och 30 juni 2017.

Under hösten träffade vi återigen ansvarig minister i Stockholm tillsammans med drabbade medlemsföretag

Under sju månader försökte oberoende medlare få till stånd en lösning på konflikten. Samtliga förslag som lades fram accepterades av arbetsgivaren APM Terminals. Hamnarbetarförbundet tackade nej till samtliga. I juli 2017 gav medlarna upp. De ansåg att det inte längre var meningsfullt att fortsätta.

Hamnarbetarförbundets agerande hotar den svenska modellen eftersom de inte tecknat kollektivavtal och därmed inte garanterar arbetsgivaren fredsplikt, trots att arbetsgivaren har ett rikstäckande kollektivavtal.

Möten med politiker och företag

Västsvenska Handelskammaren påtalade tidigt de allvarliga konsekvenser konflikten leder till. Det har skett både i samtal med ansvariga politiker, på kommunal och statlig nivå, samt i media. I februari 2017 skickade vi ett brev till arbetsmarknadsdepartementet med en uppmaning till politiken att agera med lagstiftning för att få till en lösning på konflikten.

Sedan dess har vi vid flera tillfällen haft möten med arbetsmarknadsministern Ylva Johansson. Då har även representanter från flera drabbade medlemsföretag deltagit.

Vi har arrangerat två pressträffar med anledning av konflikten. Vid den första av dem, i slutet av maj, presenterade Ylva Johansson den utredning som ska se över möjligheten att vidta stridsåtgärder. Den andra pressträffen arrangerades i början av juni efter att många av våra medlemsföretag vittnat om förödande konsekvenser på grund av konflikten. SKF berättade då att de överger Göteborgs Hamn.

ingen traditionell konflikt

Under förra året uttalade vi oss om hamnkonflikten i lokal och nationell nyhetsmedia, radio och tv vid minst 44 tillfällen.

Under hösten träffade vi återigen ansvarig minister i Stockholm tillsammans med drabbade medlemsföretag.

Nu i början av 2018 har vi tillsammans med LO Västsverige gjort utspel i media kring hur konflikten både drabbar svensk industri och riskerar arbetstillfällen över hela landet. Det var viktigt för att belysa att det inte är en traditionell konflikt mellan arbetsgivare och fack. Som tidigare konstaterat finns det ett framförhandlat kollektivavtal mellan transportarbetarförbundet och Sveriges Hamnar. Konflikten drabbar LO-medlemmar på många arbetsplatser runt om i landet.

Vad händer nu?

Sedan julimånad pågår inga aktiva konfliktårgärder i hamnen. Den av regeringen tillsatta utredningen är igång och förväntas vara klar senast sista maj 2018. En eventuell ny lagstiftning väntas vara på plats först våren 2019.

Det är dock uppenbart att en lagstiftning först våren 2019 är alldeles för sent

Vi tycker det är mycket bra att regeringen inte sitter med armarna i kors utan tillsatt en utredning för att hitta en lösning, trots att frågan är ytterst komplicerad och har mött motstånd från flera håll. Vi vill understryka att vi inte har någon annat avsikt än att utredningen ska innebära en lösning av konflikten. Det är inte vår intention att förslaget ska förändra maktbalansen på svensk arbetsmarknad eller skada den svenska modellen, som under lång tid gynnat löntagare och arbetsgivare.

Vägen framåt

Det är dock uppenbart att en lagstiftning först våren 2019 är alldeles för sent. Kundernas förlorade förtroende har lett till att containerterminalens volymer fortsatt att sjunka till rekordlåga nivåer samtidigt som hamnen förlorat flera viktiga direktanlöp. För att återfå kundernas förtroende behöver konflikten en lösning på både lång och kort sikt.

På kort sikt måste parterna komma överens. Alla alternativ för att få till stånd en lösning behöver övervägas.

På lång sikt är dock en lagändring nödvändig för att skapa stabilitet och återbygga förtroendet för Göteborgs Hamn som logistiknav.

Från Handelskammarens sida kommer vi att göra vad vi kan för att bidra till en lösning snarast möjligt. Vi kommer att fortsätta vår dialog med politiker och andra viktiga aktörer och påpeka betydelsen av att parterna kommer överens. Vi kommer också att uppvakta regeringen för att se till att utredningen håller tempot och så snart som möjligt leverar en lagstiftning som skapar långsiktig stabilitet i Göteborgs Hamn och säkrar svensk konkurrenskraft.

Västsvenska Handelskammaren företräder över 2800 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.

Läs mer om medlemskap