När kommer byggandet i Göteborg loss?
Ketchup är sött och trögrörligt. När du vänder på flaskan händer inte mycket. Sen kommer lite. Och sen kommer för mycket. Det skulle kunna vara en bild av byggandet i Göteborg.
Från politiskt håll i Göteborg sägs det ofta att det inte har byggts så här mycket sedan 1960-talets miljonprogram. Och det byggs mer än på länge, men starten var från en mycket låg nivå och kurvan uppåt är ganska flack. I själva verket är byggandet långt ifrån tillräckligt om vi tittar på investeringsviljan, behoven och efterfrågan.
Nyligen kom Fastighetskontorets halvårssiffror om bostadsbyggande. Ingen särskilt munter läsning. Den mest hoppfulla kurvan är den som visar pågående bostadsbyggande. Den visar att det just nu byggs 209 fler bostäder än vid årsskiftet. Den kurvan går uppåt sedan slutet av 2013. Problemet är att ökningen är för liten. Inflyttningen till Göteborg är i snitt 162 personer per vecka, tänk två proppfulla stadsbussar per vecka. Företag har svårt att rekrytera rätt kompetens på grund av bostadsbristen och kontorsbristen är ett jätteproblem för nyetableringar och expanderande företag. Dessutom börjar byggaktörer ifrågasätta om Göteborgs stad verkligen är intresserad av deras investeringar. Bostadsbristen hindrar tillväxt.
Det här duger inte. Planerna måste omsättas i lyftkranar vid byggen.
Tittar vi på andra siffror i Fastighetskontorets rapport finns det än större anledning till oro. Antalet färdigställda bostäder gick från 2553 (2015) till 2680 (2016), en ökning med 127 stycken. Halvårssiffrorna visar snarare på en minskning än ökning, särskilt om man tittar på antalet påbörjade bostäder som mer än halveras mellan kvartal ett och två 2017. Det här duger inte. Planerna måste omsättas i lyftkranar vid byggen.
Vad är det då som gör att byggtakten fortfarande är låg i Göteborg jämfört med många andra städer? Till viss del handlar det om gamla försyndelser där byggmål varit för lågt satta och sällan uppnåtts. Hela byggprocessen tar lång tid och det som inte gjordes för några år sedan märks i dag.
Vidare finns det personalbrist i hela byggsektorn, något som drabbat Stadsbyggnadskontoret hårt. Precis när kontoret växlar upp hastigheten på detaljplanearbetet ökar konkurrensen om kompetensen rejält och de kommunala kontoren har svårt att bemanna.
Lägg till klåfingrighet på både nationell och lokal nivå som detaljstyr snarare än drar upp tydliga ramar, och det blir ännu svårare att få ketchupen ur flaskan.
Som lök på laxen har vi motspänstiga göteborgare som överklagar detaljplaner i betydligt högre grad än i till exempel Malmö. I Göteborg överklagades 43 procent av detaljplanerna för åren 2013-2016, i Malmö var siffran 14 procent.
I juni presenterade vi på Västsvenska Handelskammaren rapporten Processen som vi tagit fram i samarbete med konsultföretaget WSP. I studien presenteras ett antal förslag för att effektivisera planprocessen. De två viktigaste är:
Permanenta en modell med tydliga mål och tidsplan
Näringslivet längtar efter förutsägbarhet, tydliga mål och tidsplaner som håller. Inom projektet BoStad2021 arbetar stadens förvaltningar och näringslivet ihop mot ett tidsatt mål. Ansatsen är bra och har samtidigt blixtbelyst en del av problemen i beslutsprocesserna, till exempel olösta målkonflikter, brist på samordning inom staden och mellan staden och statens intressen.
Minska detaljstyrningen och inför allmän initiativrätt
Byggaktörerna vet vad en snabbt föränderlig marknad vill ha. Använd bygg- och fastighetsbolagens, arkitekternas och de boendes kunskaper. Om byggaktörerna i högre grad fick rita detaljplaner själva, som sedan beslutas i byggnadsnämnden, skulle resurser på stadsbyggnadskontoret kunna frigöras. Tjänstemännen skulle då kunna ägna sin tid åt att ta ett ordentligt grepp på övergripande frågor som hur man binder ihop staden på ett vettigt sätt, skapar bra stråk och platser, och minskar segregation.
Mer läsning: Processen
Det finns mycket positivt som händer i Göteborg just nu och ännu mer är på gång. Men för att på längre sikt slippa ketchupeffektens inget eller allt, behövs en tydligare styrning av byggprocesserna samtidigt som näringslivets kompetens och nytänkande tas tillvara.
FAKTA RICHARDSDOTTER CALLERMO ARKITEKTER
Bakgrund: Emma Richardsdotter Tollig och Cia Callermo gör inträdesprov till arkitektutbildningen tillsammans. Cia väljer att läsa i Göteborg medan Emma väljer Lund. Efter att ha både ritat och snickrat ihop ett hus som examensarbete grundar Emma Richardsdotter en arkitektbyrå 2009.
I takt med att uppdragen ökar går arkitekten Cia Callermo in som kollega och ägare. Sedan tre år delas även ägarskapet med Marie Keveles, som efter 20 år som praktiserande arkitekt i New York återvänder till Sverige.
Utmärkelser: Arkitektbyrån har bland annat nominerats till Rödfärgspriset för Swedish mountain house. De har även vunnit stadsbyggnadspris och en tävling i Skärhamn, projekt Kajen, där det under tre etapper ska byggas 230 bostäder.
Västsvenska Handelskammaren företräder över 2800 medlemsföretag genom att påverka politiska beslut inom fem områden som våra medlemsföretag upplever är viktigast för ett företags framgång. Dessa är industripolitik, infrastruktur, kompetensförsörjning, lokalt företagsklimat och stadsutveckling.
