There is a license error on this site:
0050568A26D9 is not a valid mac-address
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
Brist på arbetskraft hotar hela byggsektorn | Västsvenska Handelskammaren

Brist på arbetskraft hotar hela byggsektorn

- så vill medlemmarna lösa kompetensbristen

Det är akut kris på byggutbildningarna och eleverna vänder utbildningarna ryggen. Göteborgsregionen vill investera 1000 miljarder kronor i byggprojekt kommande 20 år. Men vem ska bygga allt det som politikerna utlovar? ”Vi står inför ett skifte där samhällsbyggnadsprojekten blir mer och mer komplexa vilket leder till ett ökat behov av högutbildade,” säger Fredrik Johansson från NCC Construction.

Nyligen träffade ett tiotal av Handelskammarens medlemsföretag inom bygg och anläggning Nils-Gunnar Bergander, sekreterare på näringsdepartementet i Utredningen om arbetskraftskapacitet i byggbranschen. Deltagarna var alla överens om att behoven är stora, både när det gäller tjänstemän och yrkesarbetare. Mycket av ansvaret faller tillbaka på branschen men när det gäller Arbetsförmedlingen finns en hel del att önska.
– Branschen skriker efter bland annat arbetsledare, elingenjörer och VVS-installatörer samtidigt som utbildningsplatserna är för få eller i vissa fall helt saknas. Därtill står branschen inför stora pensionsavgångar och efterfrågan på erfaren personal ökar, säger Sandra Zätterström ansvarig stadsutveckling på Handelskammaren.

Syftet med mötet som hölls i Handelskammarens lokaler i Göteborg var att ge ett västsvenskt perspektiv på frågan och ytterligare inspel till utredningen.
– Vi står inför ett skifte där samhällsbyggnadsprojekten blir mer och mer komplexa vilket leder till ett ökat behov av högutbildade, Fredrik Johansson, NCC Construction

Ökad stress

Flera deltagare vittnade om att bristen på arbetskraft redan lett till ökad stress och ohälsa vilket i sin tur riskerar att ytterligare spä på bristen. En annan konsekvens är stora prisstegringar på projekten i takt med att lönerna trissas upp.

Deltagarna tvekade inte att lyfta fram branschens eget ansvar. Bland annat vill företagen bli bättre på att ta emot och ta hand om praktikanter. Medlemmarna var också överens om att de själva i ökad utsträckning borde locka till branschen genom att visa på karriärvägarna och löneläget och därigenom få bort den rådande lågstatusstämpeln som finns inom många av branschens yrken.

Självkritiska angående jämställdhet

Kritik riktades mot Arbetsförmedlingen för att de inte klarar av att hantera matchningen.
– Två utmaningar som lyftes var kvalitetssäkringen av utländsk kompetens och tiden det tar för nyanlända att komma ut på arbetsmarknaden, säger Sandra Zätterström.

Även branschorganisationen Sveriges Byggindustrier fick sig en känga. Företagen var självkritiska när det gällde jämställdhet och var överens om att branschen måste göra upp med kulturproblemen en gång för alla. För att lyckas måste Sveriges Byggindustrier göra detta till sin mest prioriterade fråga och avsätta mer resurser för ökad jämställdhet i branschen. Nils-Gunnar Bergander, sekreterare i utredningen lämnade enligt egen utsago Göteborg mycket nöjd, i vissa avseenden stärkt i sin uppfattning men också med nya infallsvinklar.

Ytterligare åtgärder som medlemmarna lyfte:
  1. Branschen måste vara mer proaktiv för att påverka utbildningarnas innehåll
  2. Större satsningar på lärlings- och andra yrkesutbildningar
  3. Effektivisera valideringen av nyanländas kompetens
  4. Arbetsförmedlingen måste få ett tydligare uppdrag och förenklade regler
  5. Antalet utbildningsplatser bör bättre motsvara branschens behov