Göteborg - staden som säger ja

Det pågår massor av spännande och innovativa saker i Göteborgsområdet. Men den som följer den offentliga debatten om byggande och infrastruktur kan lätt få intrycket att Göteborg är staden som alltid säger nej. I själva verket är Göteborg staden som sagt ja till förändring sedan 1621.

När Västsvenska Handelskammaren i samarbete med WSP tog fram rapporten Processen kunde vi konstatera att antalet överklaganden av byggplaner i Göteborg var skyhögt mycket större än i Malmö, 43 procent respektive 14 under åren 2013-2016. 

Det är roligt, och med tanke på debatten positivt överraskande, att se att göteborgarna delar vår bild av behovet av tillväxt.

Vi ville gräva lite djupare i göteborgarnas attityder och har tillsammans med Sifo gjort en studie av göteborgarnas och malmöbornas inställning till förändringar i stadsbilden, till infrastruktursatsningar och deras syn på tillväxt och företagsetableringar.

Siffrorna för Malmö är likartade: 74 procent är positiva till befolkningsökning, 91 procent säger ja till byggande av nya bostäder och 94 procent tycker att det är bra att nya företag etablerar sig i Malmö.

Det finns ett stort mörkertal av positiva göteborgare som säger ja till byggande.

Särskilt när det gäller bostäder ser göteborgarna behoven och vill ha mer byggande. Det finns också en majoritet för att Göteborg ska förtätas och hela 94 procent tycker att det är positivt att bygga mer i andra stadsdelar.

Sveriges Los Angeles

Göteborg är en gles kommun där många är beroende av bil. Både Malmö och Stockholm har betydligt fler invånare per kvadratkilometer. Ändå ligger båda dessa städer med sina cirka 4000 invånare per km2, långt under FN-organet UN Habitats norm för hållbara städer. I Göteborgs kommun bor knappt 1300 invånare per km2. UN Habitats norm är 15 000. För att få en jämförelse: primärområdet Olivedal i Linnéstaden har ungefär 22 000 invånare per km2.

Många göteborgare har de senaste åren bott nära en byggplats. Med tanke på antalet överklaganden är de väldigt positiva till det som byggts. 92 procent säger ja till bostäder som byggts nära dem, 89 procent är positiva till andra typer av fastigheter och 84 procent tycker det är bra att en bilväg byggts i deras närområde.
Kanske ligger en del av förklaringen till de positiva siffrorna i att många har erfarenheter av bostadsbrist. Hela 67 procent har antingen själva eller genom en närstående upplevt svårigheter att hitta en bostad i Göteborg.

Handelskammaren menar att det nödvändigt att både regionens kärna, Göteborg, och hela arbetsmarknadsregionen växer. Vi vill att Göteborg ska bli en miljonstad i en region med tre miljoner invånare. Även här är göteborgarna positiva 50 % tycker att det är bra och viktigt att Göteborg siktar på att bli en miljonstad. 35 procent är mer tveksamma.

Anledningen till att vi trycker på för att Göteborg ska växa är för att en större stad har så många fördelar när det gäller möten, matchning, lärande och delande. I en större stad finns ett utbud både för arbetstagare och näringsliv. Vi har större möjligheter att hitta rätt när det finns mer människor och fler branscher, och vi kan dela på service, kommunikationer och kultur- och fritidsutbud.

Göteborgsregionen halkar efter

Tyvärr har vi i Göteborgsområdet halkat efter och behöver komma i kapp. De lokala arbetsmarknadsregionerna Malmö och Stockholm har växt mycket mer än Göteborgsområdet. Malmö har växt genom ökad pendling, Stockholm framför allt genom förtätning.

Att Göteborgsregionen halkar efter handlar mycket om brist på vettiga kommunikationer. Vi behöver mer tåg, mer vägar och fler möjligheter att ta kollektivtrafik, både mellan städerna i regionen och inom dem.

Vi behöver också fler möjligheter att pendla utan byten. 20 procent av potentiella resenärer väljer bort kollektivtrafiken om resan innebär ett byte. En femtedel av dem som skulle kunna åka tåg mellan till exempel Alingsås och Mölndal väljer att ta bil istället.

Det är här Västlänken kommer in. Tanken med att bygga en tunnel under Göteborg är att göra det enklare att tågpendla i regionen, öka kapaciteten, sprida resenärer i staden och ge färre byten.

Här finns det helt klart en tveksamhet eller rent av ett motstånd från många i Göteborg. Hälften tycker att det är ett mycket eller ganska dåligt förslag att bygga denna tunnel, medan 38 procent menar att det är ett ganska eller mycket bra förslag.

Det finns dock betydande skillnader mellan olika grupper. De som är under 45 år är i snitt mer positiva än negativa till bygget. I den allra äldsta gruppen är motståndet som störst. Bland dem som är över 65 år säger 65 procent nej till bygget medan 26 procent är positiva.

Det syns också skillnader mellan den som bott länge i Göteborg och den som flyttat hit de senaste 15 åren. Ju kortare tid i staden desto mer positiv till Västlänken.

När vi tittar på attityderna till andra satsningar på infrastruktur ser vi att Västlänken är ett undantag. Andra pågående eller tänkta satsningar möts med glada miner från göteborgarna.

 

Västlänken har alltså en särställning. Motståndet föddes ur folkomröstningskampanjen mot trängselskatt där också stadens kvällstidning var en ytterst aktiv part. Det göddes också av en sjunkande tilltro till politiken efter Uppdrag gransknings avslöjanden 2010 om oegentligheter i Göteborgs stad.

I materialet från Sifo kan vi se att tilliten till politikerna när det gäller beslut om byggande och infrastruktur är betydligt lägre i Göteborg jämfört med Malmö. Cirka en tredjedel i Göteborg har högt förtroende för hur politikerna fattar beslut på dessa områden, medan två tredjedelar har ett lågt förtroende. I Malmö är alltså tilltron till politiken betydligt större.

Men det har inte alltid varit lugnt och fint i Malmö när det gäller byggande av insfrastruktur. Backar vi bandet lite och tittar på hur opinionen såg ut inför bygget av Öresundsbron finns vissa likheter med Västlänksbygget.

Så här sa till exempel Centerledaren Olof Johansson om den planerade bron:

Öresundsbroförbindelsen är ett feltänkt, miljöfarligt, dyrt och onödigt projekt

 

När beslutet om Öresundsbron togs avgick han ur den borgerliga regeringen. Miljörörelsen var aktiv i bromotståndet och vissa kedjade fast sig för att hindra start av bygget. I dag ser malmöborna så här på Öresundsbron.

Det är svårt att rakt av jämföra motståndet mot Öresundsbron och motståndet mot Västlänken, även om argumenten påminner om varandra. Från Handelskammarens sida ser vi behovet av att öka regiontrafiken och av att Göteborg och regionens övriga städer växer. Västlänken är en del av tillväxtstrategin. Den kan inte ensam göra jobbet. Vi behöver utbyggnad båda av Bohusbanan, Boråsbanan och kollektivtrafiken inom Göteborg.

I Malmö har de redan Citytunneln, som gillas av 91 procent av befolkningen, och i Stockholm har Citybanan invigts i år. Båda dessa satsningar underlättar för pendlare och bygger bort säckstationen.

Vi behöver bygga mycket mer i Göteborg

Vi har byggt tunnlar förut i Göteborg: Tingstadstunneln, Götatunneln, Lundbytunneln, Marieholmstunneln för att nämna några. På 1600-talet grävde holländarna kanaler med träspadar och anlade hela staden, samma lera då.

Vi behöver bygga i Göteborg. Vi behöver bygga mycket. Just nu står vi inför byggstart av flera stora projekt. Det är klart att det kommer att vara stökigt. Men det är satsningar vi innerligt väl behöver.

Vi håller på att ta steget från en stor småstad till en liten storstad, på väg mot en miljonstad. Och göteborgarna välkomnar det.

Göteborg är staden som säger ja.

Se vår presentation av undersökningen och panelsamtal.

Handelskammaren har tillsammans med Sifo undersökt vad göteborgarna och malmöborna tycker om byggande och förändringar i staden. Resultatet visar att en majoritet av invånarna är mycket positiva till förändringar och byggande, men det finns skillnader mellan olika grupper. Och göteborgarna har betydligt lägre förtroende för sina politiker än vad malmöborna har. Vill ert företag ha en dragning, vår kollega Gunilla Grahn-Hinnfors hjälper gärna till.