Sanktioner mot cyberspionage tecken på ny era

Carolina Dackö, specialist counsel inom handelsrätt, ger oss en glimt av en ny tid i världshandeln.

Vad ser vi inom världshandeln just nu?

Världshandel skapar förbindelser mellan länder och gör världen till en mer fredlig plats. De flesta länder har förbundit sig till World Trade Organization, där varor från ett WTO-land hanteras på samma sätt som varorna på den lokala marknaden. Men det finns undantag, till exempel när hälsa och säkerhet äventyras.

Världshandel skapar förbindelser mellan länder och gör världen till en mer fredlig plats. 

I sådana situationer kan det bli aktuellt med sanktioner. De finns för att vi inte vill starta krig men är också steget innan väpnad konflikt. Nu kommer mängder av sanktioner från FN mot Nordkorea. Nordkorea är redan utestängda från en global marknad, handel med nordkoreanskt kol har förbjudits och kinesiska centralbanken säger nej till all handel med landet. Ryssland och Iran är andra länder som omfattas av sanktioner, på grund av annekteringar och kärnvapenprogram. Det kan också handla om brott mot mänskliga rättigheter. Burma är en uppseglare här.

Vad ställer det för krav på mig som företagare?

Kolla alltid slutkund – stämmer den överens med verksamheten? Kolla sanktionslistan, den finns på EU:s hemsida. USA har också en sanktionslista som du kan hamna på om du till exempel gör affärer i Ryssland. Kolla alltid vilka produkter som är listade med tullkod. Sedan är bankerna fortfarande restriktiva med att ta emot betalningar från Iran, det beror på att europeiska banker tidigare har råkat ut för omfattande böter.

Vilka typer av restriktioner kommer framöver?

Vid horisonten finns flera typer av handelshinder: Exempelvis PDA-förordning med fokus på mänskliga rättigheter vid export, och ny lagstiftning kring krigsmateriel i Sverige med fokus på demokrati i landet vi handlar med. Det kommer också ett EU-ramverk kring uppköp via utländskt ägande – med informationsplikt gentemot EU. Men också cybersanktioner. 

Cybersanktioner?

Vi har världshandelsregler på varor och tjänster. Data däremot, det vill säga ettor och nollor, mjukvara och teknik är inte lika reglerat på världshandelsnivå. Det gör att dataintrång – cyberspionage där man stjäl känslig information – är ett stort problem. Idag finns det inte heller någon gränsdragning för vad man tillåts att göra som stat. Att man nu inför sanktioner och riktar det mot länder som stödjer cyberspionage är ett tecken på en ny era i världshandeln. Det är nu vi börjar se regleringar kring hur vi ska förhålla oss till bigdata, cybercrime och spionage. 

Tre råd från Carolina Dackö, Mannheimer Swartling


  1. Ha koll på riskmarknader och följ utvecklingen
  2. Ta alltid reda på vem du handlar med, kontrollera slutkunden
  3. Studera sanktionslistor och vilka produkter som är listade med tullkod

Brexit, vad är svenska statens plan där gentemot företagen?

Tyvärr kan inte den svenska staten göra så mycket utan instruktioner från EU. Kommissionen är väl förberedda på att förhandla kring Brexit, men än så länge får vi vänta. Som företag kan du dock börja agera redan nu genom att till exempel mappa upp all handel med England. Och så kan du jämföra med Erga omnes, eller de förpliktelser som gäller i WTO.

VIlka är de stora orosmomentEn på lång sikt?

För ett par månader sedan hade jag sagt Donald Trump men nu verkar alla tycka att han blivit irrelevant för världshandeln. Så länge vi har system som WTO på plats så är det rätt bra, om USA däremot skulle dra sig ur WTO stannar systemet upp och korthuset riskerar att rasa. WTO-systemet är en grundarmering i den globala handeln.