Frågor och svar om USA:s nya tullar

Tilläggstullar är extra importavgifter som läggs ovanpå ordinarie tullar. De används ofta som handelspolitiska verktyg för att skydda inhemsk industri, skapa förhandlingsfördelar eller svara på andra länders handelshinder.

Exempel: Om en viss maskindel normalt har en tull på 5 % kan en tilläggstull på 20 % innebära att den totala tullsatsen blir 25 %.

USA:s regering motiverar tilläggstullarna med att landet har ett stort handelsunderskott, vilket betyder att USA importerar betydligt mer än de exporterar. Enligt administrationen beror det delvis på att amerikanska företag möter högre tullar och andra handelshinder när de exporterar, jämfört med vad utländska företag möter i USA. Det handlar inte bara om tullar utan även om avgifter, tekniska krav, valutapolitik och andra regler som anses missgynna amerikansk export.

Genom att införa tilläggstullar vill den amerikanska regeringen skapa mer rättvisa handelsvillkor. Tanken är att höga tullar ska sätta press på andra länder att sänka sina egna tullar eller öppna sina marknader för amerikanska produkter. Kritiker menar dock att grunden för dessa beslut kan vara missvisande. Regeringen har i vissa fall räknat ihop tullar med moms och växelkurser, vilket kan ge en överdriven bild av hur stora handelshindren är. Detta gör det svårt att objektivt jämföra USA:s och andra länders handelsvillkor.

Enligt presidentadministrationen är målet att stärka landets ekonomi och förbättra statsfinanserna. Många internationella ekonomer varnar dock för att strategin kan hämma tillväxten, höja priserna och minska den globala handeln.

Generell tull:

Den 27 juli 2025 meddelade USA och EU att de har kommit överens om att införa en generell tull på 15 % för merparten av varor som exporteras från EU till USA. Beslutet trädde i kraft den 7 augusti 2025.

Den nya tullnivån inkluderar även USA:s ordinarie tull enligt Most Favoured Nation (MFN)-principen. Undantag: För varor som har en MFN-tullsats över 15 % gäller den högre tullsatsen. Dessa varor får alltså ingen sänkning.

Exempel:

• Har varan idag 5 % MFN-tull → den nya totala tullsatsen blir 15 %.
• Har varan idag 20 % MFN-tull → tullsatsen på 20 % fortsätter att gälla.

Tilläggstull stål, aluminium, aluminiumderivat och koppar:

Stål och aluminium omfattas inte av den nya 15 % överenskommelsen mellan EU och USA. Istället gäller en tilläggstull på 50 %, införd den 4 juni 2025. Denna tull gäller både råvaror och så kallade aluminiumderivat, vilket betyder att även mer bearbetade produkter som innehåller stål eller aluminium påverkas. Före höjningen den 4 juni var tilläggstullen 25 %.

Den 28 juni 2025 införde USA en tilläggstull på 200 % för aluminium och aluminiumprodukter där ursprungslandet för smältning eller gjutning inte kan anges. Om informationen saknas eller deklareras som "UN" (unknown) tillämpas den högsta tullsatsen. Företag som exporterar aluminium till USA bör därmed säkerställa att fullständig dokumentation över ursprung för både smältning och gjutning finns tillgänglig och kan uppges korrekt i tulldeklarationen.

Från och med 1 augusti 2025 gäller 50 % tilläggstull på koppar, utöver ordinarie tull.

Tilläggstull fordon och fordonsdelar:

Från och med den 1 november har tilläggstullar införts på fordon och fordonsdelar från EU. Dessa läggs ovanpå både den ordinarie MFN-tullen och den generella tilläggstullen på 15 procent. För svenska fordonstillverkare och leverantörer innebär det att den totala tullkostnaden vid export till USA blir betydligt högre än tidigare.

Gällande tilläggstullar för fordon och fordonsdelar:

• Tunga och medeltunga fordon: 25 %
• Delar till tunga fordon: 25 %
• Bussar: 10 %
• Personbilar och lätta lastbilar: 15 %

Dessa nivåer ligger ovanpå ordinarie MFN-tull och eventuella andra tilläggstullar, till exempel de som gäller för stål, aluminium eller produkter där ursprunget inte kan fastställas.

Vissa varor undantas eller förhandlas fortfarande.

Överenskommelsen är i nuläget ett ramavtal och inte juridiskt bindande.

Uppdaterat 14 november 2025

Ja, nya tullar är möjliga. USA har inlett flera så kallade Section 232-utredningar för att avgöra om import av bland annat timmer, läkemedel, halvledare och lastbilar utgör ett hot mot landets säkerhet.

En Section 232-utredning är ofta första steget mot att införa tilläggstullar. Om regeringen bedömer att importen hotar den nationella säkerheten kan beslut om nya tullar fattas relativt snabbt.

En översikt över samtliga pågående utredningar finns här: Section 232 Investigations

Uppdaterad 17 november 2025

Från och med den 29 augusti 2025 slopar USA den så kallade de-minimis-gränsen för tullfrihet på varor med ett värde under 800 USD. Det innebär att alla varor som skickas till amerikanska konsumenter nu kommer att omfattas av tull och moms – oavsett värde. 

Denna förändring påverkar i första hand företag som bedriver e-handel direkt till konsument i USA (B2C). Tidigare har många företag kunnat exportera små försändelser utan att betala tull.

Uppdaterad 6 augusti 2025

Från och med den 14 oktober 2025 inför USA nya hamnavgifter på fraktfartyg som är byggda i Kina – oavsett vilket lands flagg de seglar under eller varifrån lasten kommer. Eftersom en stor del av världens fraktflotta är tillverkad i Kina kan detta påverka den globala handeln i stor skala.

Avgiften tas ut när kinesiskt byggda fartyg anlöper amerikanska hamnar och baseras på fraktens vikt eller antalet containrar. Svenska företag kan påverkas indirekt om rederier väljer att föra över kostnaderna till sina kunder, vilket kan innebära högre fraktpriser för både import och export.

Företag som handlar med USA bör därför granska sina logistiklösningar och föra en aktiv dialog med sina transport- och fraktpartners, till exempel om vilka fartyg som används i leveranskedjan.

Uppdaterad 15 augusti 2025

Svenska företag som exporterar till USA riskerar att tappa konkurrenskraft när amerikanska importörer måste betala högre tullavgifter. De senaste besluten – bland annat 15 % generell tull på EU-varor, 50 % på stål, aluminium och koppar samt 200 % på aluminium utan fastställt ursprung – gör svenska produkter dyrare jämfört med lokalt producerade alternativ.

Även företag som inte exporterar direkt till USA kan påverkas, till exempel som underleverantörer till större europeiska bolag med USA som slutmarknad. Detta gäller särskilt branscher som fordon, industrikomponenter, metallprodukter och teknik

Små företag är ofta mest sårbara vid handelspolitiska förändringar, då de har färre affärskontakter och begränsade möjligheter att snabbt hitta alternativa marknader eller leverantörer. Större och medelstora företag har oftare en bredare internationell närvaro och kan sprida sina risker bättre, men påverkas ändå när handelsflöden störs.

I dagsläget ser vi ingen omfattande flytt av produktion till USA. Att ändra produktionsland är ett strategiskt beslut som ofta tar flera år, och många företag prioriterar stabila och långsiktiga spelregler framför kortsiktiga lösningar.

Uppdaterat 17 november 2025

EU:s svar

EU står fast vid sin linje om frihandel och arbetar för att minska handelsbarriärer. Samtidigt är unionen beredd att vidta motåtgärder om USA:s tullar blir långvariga.

Ett sanktionspaket på cirka 93 miljarder euro, bland annat som svar på tullar på stål och aluminium, är framtaget men pausat i sex månader efter en ramöverenskommelse med USA i juli.

Överenskommelsen innebär 15 % tull på de flesta EU-exporter till USA, istället för de högre nivåer USA hotade med tidigare. Tullar på stål, aluminium och vissa metaller på 50 % gäller dock fortfarande.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har föreslagit ett ”zero for zero tariffs”-avtal för industrivaror, vilket skulle ta bort tullar helt på båda sidor.

Internationella reaktioner utanför EU

USA:s tullar har väckt tydlig kritik från flera av landets viktigaste handelspartner i bland annat Asien och Latinamerika. Många regeringar varnar för att åtgärderna ökar osäkerheten i världshandeln och riskerar att störa etablerade leveranskedjor. Flera länder försöker förhandla fram lättnader eller undantag, medan andra utreder eller inför mer riktade motåtgärder mot vissa amerikanska produkter.

På flera håll diskuteras också hur beroendet av USA kan minska på längre sikt. Det handlar till exempel om att stärka regionala handelsavtal, stödja inhemsk industri eller styra om export och import till andra marknader. Sammantaget leder det till ett mer avvaktande tonläge i handelssamtal, längre beslutsprocesser och större fokus på riskhantering hos både myndigheter och företag.

Uppdaterat 17 november 2025

USA är Sveriges tredje största exportmarknad, med en varuexport som uppgick till 17,05 miljarder USD under 2024. Sektorer som fordonsindustrin, läkemedel och teknisk utrustning är särskilt beroende av den amerikanska marknaden.

Förändringar i USA:s handelspolitik, såsom införandet av tullar eller andra handelshinder, kan direkt påverka svenska företags exportmöjligheter. Högre tullar gör svenska produkter dyrare på den amerikanska marknaden och minskar deras konkurrenskraft.

Dessutom kan handelspolitiska beslut i USA få följdeffekter i globala värdekedjor, vilket påverkar svenska företag som är en del av dessa kedjor, även om de inte exporterar direkt till USA.

Den nuvarande tullsituationen 2025 förstärker dessa risker, då flera av Sveriges viktigaste exportsektorer redan påverkas av ökade kostnader och längre leveranstider.

USA:s beslut att införa nya tullar under 2025 har motiverats med att stärka den inhemska industrin, minska beroendet av Kina och förbättra den nationella säkerheten.

Effekter hittills:

• Lägre ekonomisk tillväxt: Den amerikanska ekonomin har bromsat in. Under första kvartalet 2025 låg tillväxten på 0,3 %, den svagaste siffran sedan början av 2022.
  
  
• Ökad inflation och högre priser: De nya tullarna har drivit upp priserna på importerade varor och bidragit till högre inflation, vilket påverkar både konsumenter och företag.
  
  
• Osäkerhet för företag: Många amerikanska företag har blivit mer försiktiga med investeringar och utgifter på grund av den ökade osäkerheten.
  
  
• Påverkan på industrin: Bilindustrin har drabbats särskilt hårt. Högre tullar på importerade bildelar har ökat produktionskostnaderna, vilket både kan leda till högre priser för konsumenter och försämrad konkurrenskraft för amerikanska biltillverkare.

Om tullarna består på längre sikt väntas dessa effekter förstärkas, med risk för lägre tillväxt, fortsatt höga priser och ytterligare press på amerikanska industriföretag.

Uppdaterad 15 augusti 2025

USA:s nya tullar gynnar inte någon. De slår hårt mot världshandeln och skapar osäkerhet för företag, konsumenter och investerare.

Som representant för det västsvenska näringslivet, och landets mest exportberoende region, vet vi att en öppen och fri handel är det som har byggt vår konkurrenskraft. Därför ser vi positivt på att EU arbetar för att undvika en eskalering och påtalar vikten av en fri och öppen handel. EU är också en av världens näst största ekonomier och har flest frihandelsavtal globalt, vilket gör att vi har ett starkt förhandlingsläge i den här situationen. 

I de flesta fall är det importören i USA som betalar tull och andra införselavgifter. Som exportör står du alltså normalt inte för dessa kostnader.

Leveransvillkoren (Incoterms) avgör vem som ansvarar för kostnaderna. För nästan alla villkor ligger ansvaret på köparen. Det finns dock ett viktigt undantag: DDP (Delivered Duty Paid). När du säljer på DDP tar du på dig rollen som importör i USA, vilket innebär att du är ansvarig för tull, avgifter och andra kostnader vid införseln. I vissa fall kan du även behöva registrera dig som importör.

Om du använder DDP är det viktigt att avtalet ger dig möjlighet att justera priset om tullsatser eller importkostnader ändras. Saknas en sådan möjlighet riskerar du att behöva bära ökade kostnader själv.

Mer information om Incoterms hittar på International Chamber of Commerce (ICC): Incoterms rules

Ursprungslandet avgör vilken tullsats som gäller när en vara importeras till USA. Den amerikanska tullmyndigheten CBP (Customs and Border Protection) använder principen substantial transformation. Det innebär att ursprunget bestäms av var varan senast genomgick en betydande och ekonomiskt motiverad bearbetning.

Det betyder att en vara som tillverkas i Sverige ändå kan få kinesiskt ursprung om centrala delar eller en betydande del av värdet kommer från Kina. Detta är viktigt eftersom USA ofta har högre tullar på varor med kinesiskt ursprung än på varor från EU.

Reglerna kan vara svåra att tolka och CBP gör många bedömningar från fall till fall.Deras samlade information finns här:  U.S Customs and Border Protections

Vid osäkerhet går det att ansöka om ett bindande förhandsbesked, en så kallad ruling, via:  CPG / Electronic Ruling

För att styrka ursprunget kan CBP begära dokumentation som visar bearbetningen, tillverkningsprocessen och hur varan har förändrats.

Om en vara är tillverkad i Kina och skickas vidare till USA utan att bearbetas inom EU behåller den sitt kinesiska ursprung. Då gäller de tullar som USA använder för kinesiska varor.

Om varan bearbetas i EU på ett sätt som enligt amerikanska regler räknas som substantial transformation kan ursprunget i vissa fall ändras till EU. Det är alltid den amerikanska tullmyndigheten CBP som avgör om bearbetningen är tillräcklig för att ändra ursprunget.

Tidigare beslut och vägledning finns i CBP:s beslutdatabas CROSS (Custom Rulings Online Search System):  CBP/CROSS 

För att ta reda på vilken tull som gäller måste man veta hur varan är klassificerad i USA:s tullsystem. USA använder tulltaxan HTS (Harmonized Tariff Schedule). Det är en indelning av varor i olika varugrupper, där varje grupp har en specifik kod och en bestämd tullsats.

HTS finns här: The HTS of the United States

Informationen uppdateras löpande av USA:s International Trade Commission, men ibland kan det dröja innan förändringar slår igenom. Många företag väljer därför att även stämma av med sin kund i USA eller deras tullombud, eftersom de ofta vet vilken kod och vilken tullsats som brukar accepteras av CBP.

HTS-koden avgör vilken tullsats som gäller för varan och vilka regler som gäller vid importen. Om fel kod används kan CBP behöva begära kompletteringar eller göra en egen bedömning, vilket kan försena processen. Importören kan också få betala fel tullsats eller behöva omklassificera varan.

CBP:s information om klassificering och importregler finns här:  CBP/trade

Det är vanligt att företag stämmer av koderna med sin amerikanska kund eller deras tullombud för att undvika problem.

Det viktigaste dokumentet är handelsfakturan. Den måste vara på engelska och beskriva varan tydligt, ange ursprungsland och visa korrekt värde.

Fakturan ligger till grund för hela införtullningen och måste vara komplett för att CBP ska kunna hantera sändningen. Ofta behövs även en packlista.
För vissa typer av varor, till exempel livsmedel, elektronik eller kemikalier, kan ytterligare dokument krävas. Den amerikanska importören brukar informera om sådana krav.

USA använder inte samma ursprungsintyg som i EU. I stället kan CBP be om dokument som visar var varan har tillverkats och hur.

Officiell information om dokumentkrav finns hos CBP:  CPP/trade/import-export

Den vanligaste orsaken är att handelsfakturan är ofullständig. Fakturan måste vara på engelska och innehålla tydlig information om varan, ursprungsland och värde. Om något saknas riskerar sändningen att stoppas eller försenas.
Handelsfakturan bör finnas i flera exemplar eftersom transportören, tullombudet och de amerikanska tullmyndigheterna (CBP) behöver var sitt. Ett original lämnas till CBP vid importen.

Ladda ner vår checklista för exportfaktura till USA: Checklista Exportfaktura USA (PDF)

En annan vanlig orsak är att varorna saknar korrekt HTS-kod. Om varubeskrivningen och koden inte stämmer överens kan CBP begära kompletteringar, vilket fördröjer hanteringen.

Mer information om vanliga importproblem finns här:  CBP/trade/import-export

Som exportör i Sverige behöver du normalt inte registrera dig hos amerikanska myndigheter. Det är den amerikanska importören som ansvarar för kontakten med CBP och för att varorna deklareras korrekt.

Vissa produkter måste däremot vara registrerade innan de får säljas i USA. Det gäller till exempel livsmedel, läkemedel, vissa maskiner, elektronik och kosmetika. I sådana fall är det produkten – inte det svenska företaget – som måste registreras.

En översikt över import- och exportkrav finns här:  USAGov/Import-export

USA har egna regler för produktsäkerhet och standarder. Det innebär att en produkt som får säljas i EU inte automatiskt får säljas i USA. Vilka krav som gäller beror på vilken typ av produkt det är.

Exempel på områden som har särskilda krav är elektronik (FCC), leksaker och konsumentprodukter (CPSC) samt vissa kemikalier och ämnen som regleras av EPA. Den amerikanska importören brukar kunna informera om vad som gäller för den aktuella varan.

Mer information finns hos respektive myndighet:

FCC
CPSC
EPA

Normalt får man inte tillbaka tull som redan betalats. Om varan returneras till Sverige ses det i regel som en ny import när den kommer tillbaka, och de ursprungliga tullarna återbetalas normalt inte.