Frågor och svar om USA:s nya tullar

Tilläggstullar är extra importavgifter som läggs ovanpå ordinarie tullar. De används ofta som handelspolitiska verktyg för att skydda inhemsk industri, skapa förhandlingsfördelar eller svara på andra länders handelshinder.

Exempel: Om en viss maskindel normalt har en tull på 5 % kan en tilläggstull på 20 % innebära att den totala tullsatsen blir 25 %.

USA:s regering motiverar tilläggstullarna med att landet har ett stort handelsunderskott, vilket betyder att USA importerar betydligt mer än de exporterar. Enligt administrationen beror det delvis på att amerikanska företag möter högre tullar och andra handelshinder när de exporterar, jämfört med vad utländska företag möter i USA. Det handlar inte bara om tullar utan även om avgifter, tekniska krav, valutapolitik och andra regler som anses missgynna amerikansk export.

Genom att införa tilläggstullar vill den amerikanska regeringen skapa mer rättvisa handelsvillkor. Tanken är att höga tullar ska sätta press på andra länder att sänka sina egna tullar eller öppna sina marknader för amerikanska produkter. Kritiker menar dock att grunden för dessa beslut kan vara missvisande. Regeringen har i vissa fall räknat ihop tullar med moms och växelkurser, vilket kan ge en överdriven bild av hur stora handelshindren är. Detta gör det svårt att objektivt jämföra USA:s och andra länders handelsvillkor.

Enligt presidentadministrationen är målet att stärka landets ekonomi och förbättra statsfinanserna. Många internationella ekonomer varnar dock för att strategin kan hämma tillväxten, höja priserna och minska den globala handeln.

Den 27 juli 2025 meddelade USA och EU att de har kommit överens om att införa en generell tull på 15 % för merparten av varor som exporteras från EU till USA. Beslutet trädde i kraft den 7 augusti 2025.

Den nya tullnivån inkluderar även USA:s ordinarie tull enligt Most Favoured Nation (MFN)-principen. Undantag: För varor som har en MFN-tullsats över 15 % gäller den högre tullsatsen. Dessa varor får alltså ingen sänkning.

Exempel:

• Har varan idag 5 % MFN-tull → den nya totala tullsatsen blir 15 %.
• Har varan idag 20 % MFN-tull → tullsatsen på 20 % fortsätter att gälla.

Stål och aluminium omfattas inte av den nya 15 % överenskommelsen mellan EU och USA. Istället gäller en tilläggstull på 50 %, införd den 4 juni 2025. Denna tull gäller både råvaror och så kallade aluminiumderivat, vilket betyder att även mer bearbetade produkter som innehåller stål eller aluminium påverkas. Före höjningen den 4 juni var tilläggstullen 25 %.

Den 28 juni 2025 införde USA en tilläggstull på 200 % för aluminium och aluminiumprodukter där ursprungslandet för smältning eller gjutning inte kan anges. Om informationen saknas eller deklareras som "UN" (unknown) tillämpas den högsta tullsatsen. Företag som exporterar aluminium till USA bör därmed säkerställa att fullständig dokumentation över ursprung för både smältning och gjutning finns tillgänglig och kan uppges korrekt i tulldeklarationen.

Från och med 1 augusti 2025 gäller 50 % tilläggstull på koppar, utöver ordinarie tull.

Vissa varor undantas eller förhandlas fortfarande.

Överenskommelsen är i nuläget ett ramavtal och inte juridiskt bindande.

Uppdaterat 15 augusti 2025

Ja, nya tullar är möjliga. USA har inlett flera så kallade Section 232-utredningar för att avgöra om import av bland annat timmer, läkemedel, halvledare och lastbilar utgör ett hot mot landets säkerhet.

En Section 232-utredning är ofta första steget mot att införa tilläggstullar. Om regeringen bedömer att importen hotar den nationella säkerheten kan beslut om nya tullar fattas relativt snabbt.

En översikt över samtliga pågående utredningar finns här: Section 232 Investigations

Uppdaterad 15 augusti 2025

Från och med den 29 augusti 2025 slopar USA den så kallade de-minimis-gränsen för tullfrihet på varor med ett värde under 800 USD. Det innebär att alla varor som skickas till amerikanska konsumenter nu kommer att omfattas av tull och moms – oavsett värde. 

Denna förändring påverkar i första hand företag som bedriver e-handel direkt till konsument i USA (B2C). Tidigare har många företag kunnat exportera små försändelser utan att betala tull.

Uppdaterad 6 augusti 2025

Från och med den 14 oktober 2025 inför USA nya hamnavgifter på fraktfartyg som är byggda i Kina – oavsett vilket lands flagg de seglar under eller varifrån lasten kommer. Eftersom en stor del av världens fraktflotta är tillverkad i Kina kan detta påverka den globala handeln i stor skala.

Avgiften tas ut när kinesiskt byggda fartyg anlöper amerikanska hamnar och baseras på fraktens vikt eller antalet containrar. Svenska företag kan påverkas indirekt om rederier väljer att föra över kostnaderna till sina kunder, vilket kan innebära högre fraktpriser för både import och export.

Företag som handlar med USA bör därför granska sina logistiklösningar och föra en aktiv dialog med sina transport- och fraktpartners, till exempel om vilka fartyg som används i leveranskedjan.

Uppdaterad 15 augusti 2025

Svenska företag som exporterar till USA riskerar att tappa konkurrenskraft när amerikanska importörer måste betala högre tullavgifter. De senaste besluten – bland annat 15 % generell tull på EU-varor, 50 % på stål, aluminium och koppar samt 200 % på aluminium utan fastställt ursprung – gör svenska produkter dyrare jämfört med lokalt producerade alternativ.

Även företag som inte exporterar direkt till USA kan påverkas, till exempel som underleverantörer till större europeiska bolag med USA som slutmarknad. Detta gäller särskilt branscher som fordon, industrikomponenter, metallprodukter och teknik

Små företag är ofta mest sårbara vid handelspolitiska förändringar, då de har färre affärskontakter och begränsade möjligheter att snabbt hitta alternativa marknader eller leverantörer. Större och medelstora företag har oftare en bredare internationell närvaro och kan sprida sina risker bättre, men påverkas ändå när handelsflöden störs.

I dagsläget ser vi ingen omfattande flytt av produktion till USA. Att ändra produktionsland är ett strategiskt beslut som ofta tar flera år, och många företag prioriterar stabila och långsiktiga spelregler framför kortsiktiga lösningar.

Uppdaterat 15 augusti 2025

EU:s svar

EU står fast vid sin linje om frihandel och arbetar för att minska handelsbarriärer. Samtidigt är unionen beredd att vidta motåtgärder om USA:s tullar blir långvariga.

Ett sanktionspaket på cirka 93 miljarder euro, bland annat som svar på tullar på stål och aluminium, är framtaget men pausat i sex månader efter en ramöverenskommelse med USA i juli.

Överenskommelsen innebär 15 % tull på de flesta EU-exporter till USA, istället för de högre nivåer USA hotade med tidigare. Tullar på stål, aluminium och vissa metaller på 50 % gäller dock fortfarande.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har föreslagit ett ”zero for zero tariffs”-avtal för industrivaror, vilket skulle ta bort tullar helt på båda sidor.

Internationella reaktioner

USA:s tullhöjningar har utlöst snabba motåtgärder världen över, vilket påverkar svenska företag med handel eller leverantörskedjor i berörda marknader:

• Indien: USA har infört en 50 %-tull på grund av landets ryska oljeimport. Indien protesterar och varnar för minskade investeringar. Detta drabbar svenska exportörer inom maskiner, medicinteknik och försvar.
  
  
• Kina: En 90-dagars paus har bromsat nya tullar, men osäkerheten kvarstår. Svenska företag bör ha alternativa leveranskedjor redo.
  
  
• Brasilien: Har svarat på en 50 %-tull från USA med egna motåtgärder, vilket riskerar att öka kostnader och förlänga leveranstider.
  
  
• Kanada och Mexiko: Har infört motreaktioner och bojkott-trender mot amerikanska varor, vilket kan gynna EU-producerade alternativ.

Råd till företag: Följ tullutvecklingen noga, se över leverantörskedjor och sprid inköpen geografiskt för att minska riskerna.

Uppdaterat 15 augusti 2025

USA är Sveriges tredje största exportmarknad, med en varuexport som uppgick till 17,05 miljarder USD under 2024. Sektorer som fordonsindustrin, läkemedel och teknisk utrustning är särskilt beroende av den amerikanska marknaden.

Förändringar i USA:s handelspolitik, såsom införandet av tullar eller andra handelshinder, kan direkt påverka svenska företags exportmöjligheter. Högre tullar gör svenska produkter dyrare på den amerikanska marknaden och minskar deras konkurrenskraft.

Dessutom kan handelspolitiska beslut i USA få följdeffekter i globala värdekedjor, vilket påverkar svenska företag som är en del av dessa kedjor, även om de inte exporterar direkt till USA.

Den nuvarande tullsituationen 2025 förstärker dessa risker, då flera av Sveriges viktigaste exportsektorer redan påverkas av ökade kostnader och längre leveranstider.

USA:s beslut att införa nya tullar under 2025 har motiverats med att stärka den inhemska industrin, minska beroendet av Kina och förbättra den nationella säkerheten.

Effekter hittills:

• Lägre ekonomisk tillväxt: Den amerikanska ekonomin har bromsat in. Under första kvartalet 2025 låg tillväxten på 0,3 %, den svagaste siffran sedan början av 2022.
  
  
• Ökad inflation och högre priser: De nya tullarna har drivit upp priserna på importerade varor och bidragit till högre inflation, vilket påverkar både konsumenter och företag.
  
  
• Osäkerhet för företag: Många amerikanska företag har blivit mer försiktiga med investeringar och utgifter på grund av den ökade osäkerheten.
  
  
• Påverkan på industrin: Bilindustrin har drabbats särskilt hårt. Högre tullar på importerade bildelar har ökat produktionskostnaderna, vilket både kan leda till högre priser för konsumenter och försämrad konkurrenskraft för amerikanska biltillverkare.

Om tullarna består på längre sikt väntas dessa effekter förstärkas, med risk för lägre tillväxt, fortsatt höga priser och ytterligare press på amerikanska industriföretag.

Uppdaterad 15 augusti 2025

USA:s nya tullar gynnar inte någon. De slår hårt mot världshandeln och skapar osäkerhet för företag, konsumenter och investerare.

Som representant för det västsvenska näringslivet, och landets mest exportberoende region, vet vi att en öppen och fri handel är det som har byggt vår konkurrenskraft. Därför ser vi positivt på att EU arbetar för att undvika en eskalering och påtalar vikten av en fri och öppen handel. EU är också en av världens näst största ekonomier och har flest frihandelsavtal globalt, vilket gör att vi har ett starkt förhandlingsläge i den här situationen. 

Det finns ingen lag eller regel för detta, utan det är något som parterna sinsemellan måste komma överens om. Det vanligaste är att köparen står för sina importavgifter. Om du som företag använder leveransvillkor DDP (Delivery Duty Paid), det vill säga betalar tullavgifter, måste du ta höjd för de ökade tullarna. 

Som säljare bör du passa dig för att använda leveransregeln DDP (Delivery Duty Paid), vilket innebär att du ikläder dig rollen som importör till USA. Alla tullar och avgifter kommer då hamna i knät på dig som säljare. 

Har du inte någon klausul i avtalet som ger möjlighet att kompensera dig för ökade kostnader i form av höjda tullavgifter, får du ta denna kostnad själv. 

USA har tämligen krångliga och oklara regler vad gäller en varas ursprung, vilket ligger till grund för den tullavgift man får betala för varan. Om vi producerar en vara i Sverige som till stor del innehåller komponenter med kinesiskt ursprung finns risken att varan kommer klassas som om den skulle komma från Kina. Det kommer leda till att man kommer att få betala en högre importtull för varor med kinesiskt ursprung jämfört med varor från EU.

Mer information finns på amerikanska tullmyndigheten (www.cbp.gov). Den är dock svårnavigerad och enligt myndighetens hemsida utvärderar man ”case by case”. Har ert företag begränsade kunskaper och resurser inom området rekommenderar vi att ni vänder er till ett tullombud.

I osäkra fall finns det också möjlighet att ansöka om ett bindande förhandsbesked från amerikanska myndigheter.

Det görs via: https://erulings.cbp.gov/s/

Om varan är tillverkad i Kina och skickas direkt vidare till USA utan att först förädlas inom EU, behåller den sitt kinesiska ursprung. Det innebär att den omfattas av de tullar som USA tillämpar på varor från Kina.

Om varan däremot förs in till EU, och genomgår en tillräcklig förädling för att klassas som europeisk enligt amerikanska regler, så får man den tullsats som gäller gentemot EU.

Det är viktigt att komma ihåg att det är varans ursprung och förädling, och inte företagets hemvist, som avgör tullsatsen. Den amerikanska tullmyndigheten avgör vad som anses vara varans ursprungsland. I osäkra fall finns det möjlighet att ansöka om ett bindande förhandsbesked från amerikanska myndigheter.

I takt med att ursprungsfrågan blir allt viktigare kan företag också räkna med ökade krav på att kunna visa upp ett ursprungscertifikat.

När du exporterar en vara till USA som tillverkats i Sverige med insatsmaterial från Kina, är det avgörande att fastställa varans ursprungsland enligt USA:s icke-preferentiella ursprungsregler. Detta påverkar vilken tullsats som tillämpas vid import till USA.

USA:s tullmyndighet, Customs and Border Protection (CBP), använder principen om "väsentlig bearbetning" (substantial transformation) för att avgöra ursprunget. Det innebär att varan anses ha ursprung i det land där den genomgått en bearbetning som resulterat i en ny produkt med annat namn, karaktär eller användning än de ursprungliga komponenterna.

Steg-för-steg-guide för att fastställa ursprung och tillämplig tullsats:

1. Analysera tillverkningsprocessen: Bedöm om bearbetningen i Sverige förändrar de kinesiska insatsmaterialen till en ny produkt med annan funktion eller användning.
   
   
2. Konsultera Customs and Border Protection (CBP) för vägledning: Läs CBP:s publikation om ursprungsregler för att förstå kriterierna för väsentlig bearbetning: ICP - U.S. Rules of Origin (PDF)
   
   
3. Sök tidigare beslut i CROSS-databasen: Använd CBP:s Customs Rulings Online Search System (CROSS) för att hitta tidigare beslut som liknar din situation. CROSS Custom Rulings Online Search System.
   
   
4. Överväg att ansöka om ett bindande förhandsbesked: Om osäkerhet kvarstår, kan du ansöka om ett bindande förhandsbesked från CBP för att få ett officiellt beslut om varans ursprung.
   
   
5. Dokumentera och spara bevis: Du måste kunna visa vid en eventuell kontroll att bearbetningen i Sverige är tillräckligt omfattande för att varan ska anses ha svenskt ursprung. För att styrka detta bör du samla relevant dokumentation, såsom inköps- och produktionsfakturor, produktionsbeskrivningar, ritningar och tekniska specifikationer samt en tydlig tids- och kostnadsfördelning för tillverkningsprocessen.

Den 9 april 2025 införde USA en höjd tull på 34 procent på import från Kina. Kina svarade samma dag med en motsvarande tullnivå på 34 procent på import från USA.

Därefter följde en snabb eskalering med ytterligare tullhöjningar från båda parter. Efter flera rundor av ömsesidiga åtgärder landade tullnivåerna på totalt 145 procent från USA:s sida och 125 procent från Kinas sida.

Den 12 april meddelade USA att vissa teknikprodukter – som iPhones, datorer och halvledare – undantas från stora delar av de nyligen införda tullarna.

Den 12 maj meddelade USA och Kina att de pausar tullarna mot varandra i 90 dagar. Under perioden sänker USA tullarna gentemot Kina till 30 procent. Kina sänker i sin tur tullarna gentemot USA till 10 procent.

Uppdaterad 13 maj 2025

Information om vilken tull som gäller för en specifik vara hittar du på den amerikanska tullmyndighetens webbplats, US Customs and Border Protection.

Du kan även söka i den amerikanska tulltaxan, Harmonized Tariff Schedule (HTS). Observera dock att viss fördröjning i uppdateringen av informationen kan förekomma.

Till: Harmonized Tariff Schedule (HTS)

Den vanligaste orsaken till att en sändning fastnar i USA:s tull är att handelsfakturan är ofullständig. Eftersom fakturan ligger till grund för införtullningen måste den innehålla all nödvändig information – som varubeskrivning, ursprungsland och korrekt värde. Saknas sådana uppgifter riskerar varorna att försenas eller till och med stoppas vid gränsen.

Handelsfakturan ska vara på engelska och bifogas i minst tre exemplar. Ett original måste överlämnas till de amerikanska tullmyndigheterna (CBP).

Vanliga orsaker till att sändningen stoppas:

• Bristfälliga varubeskrivningar. Beskrivningen ska vara så tydlig att CBP förstår vad varan är utan att behöva gissa eller begära in kompletteringar. Ta med varunamn, kvalitet, märke, artikelnummer eller andra identifierande uppgifter.
  
  
• Saknade HTS-koder. Det är ett krav att varje artikel i fakturan åtföljs av en fullständig amerikansk HTS-kod (amerikansk version av HS-kod). Detta är utöver den vanliga beskrivningen.
  
  
• Felaktiga koder. Om ni skickar liknande varor regelbundet – be era amerikanska kunder eller deras tullombud om de HTS-koder de vanligtvis använder. Det ökar träffsäkerheten och minskar risken för problem i tullen.

Ladda ner vår checklista för exportfaktura till USA: Checklista Exportfaktura USA (PDF)