Frågor och svar om USA:s nya tullar

USA:s regering motiverar tilläggstullarna med att landet har ett stort handelsunderskott – det vill säga att USA importerar betydligt mer än de exporterar. Enligt administrationen beror det delvis på att amerikanska företag möter högre tullar och andra handelshinder när de exporterar till utlandet, jämfört med vad utländska företag möter i USA. Det handlar inte bara om tullar, utan även om avgifter, tekniska krav, valutapolitik och andra icke-tariffära åtgärder som anses missgynna amerikansk export. Genom att införa tilläggstullar vill man skapa mer ömsesidiga villkor i handeln med andra länder.

När USA har motiverat tullbesluten har regeringen blandat siffror för tullar, moms och växelkurser – något som har kritiserats för att vara missvisande. Den här typen av argumentation försvårar analysen av de faktiska handelsvillkoren.

Målet är enligt presidentadministrationen att stärka landets ekonomi och förbättra statsfinanserna. Däremot menar många internationella ekonomer att strategin riskerar att hämma tillväxten, driva upp priser och minska den globala handeln.

Den 5 april 2025 införde USA en generell tilläggstull på 10 procent vid import av varor från alla länder. Vissa varor är undantagna, se nedan*

Den 9 april 2025 trädde ytterligare kraftigt höjda tilläggstullar i kraft för import från ett 60-tal länder, däribland EU. Beslutet om dessa tullar meddelades den 2 april. För EU, inklusive Sverige, innebar det ett totalt tulltillägg på 20 procent.

Samma dag som tullarna infördes, den 9 april, pausades de tillfälligt i 90 dagar, det vill säga till den 9 juli. Det innebär att den generella tilläggstullen på 10 procent fortsatt gäller, medan de extra höjda tullarna i nuläget inte tillämpas.

För exakt lista över länder och tullsatser, som presenterades 2 april: Se PDF 

Vad är tilläggstullar?

Tilläggstullar är extra importavgifter som läggs ovanpå ordinarie tullar. De används ofta som handelspolitiska verktyg. USA:s genomsnittliga tullnivå har tidigare legat strax under 3 procent, vilket gör dessa tillägg betydande.

*Undantag från tilläggstullar 10 procent

• Den 4 juni höjdes tilläggstullen på stål och aluminium till 50 procent, vilken nu gäller. Förutom råvarorna omfattas även vissa så kallade aluminiumderivat. Det betyder att även mer bearbetade produkter som innehåller stål eller aluminium påverkas. Tilläggstullen låg tidigare (sedan 12 mars) på 25 procent.
  
  
• Bilar och bildelar som redan omfattas av en separat tilläggstull på 25 procent.
  
  
• Koppar, läkemedel, halvledare, trä och vissa trävaror, kritiska mineraler samt energiråvaror. Dessa varor är undantagna från den generella tilläggstullen på 10 procent som infördes av USA den 5 april 2025. Däremot kan de fortfarande omfattas av ordinarie tullar, som varierar beroende på produktens HS-kod och ursprungsland.

Den 11 april beslutade USA om undantag från de 10-procentiga tilläggstullarna för vissa elektroniska produkter, däribland smartphones och halvledare.

Uppdaterat 5 juni 2025

Ja, nya tullar kan mycket väl bli aktuella. USA har startat flera utredningar om huruvida import av bland annat timmer, koppar, läkemedel, halvledare och lastbilar utgör ett hot mot landets säkerhet. Sådana utredningar, enligt den så kallade "Section 232", är ofta första steget mot att införa tilläggstullar.

En översikt över samtliga pågående utredningar finns här: Section 232 Investigations

Uppdaterad 6 maj 2025

USA har beslutat att införa nya hamnavgifter på fraktfartyg som är byggda i Kina – oavsett vilket lands flagg de seglar under eller varifrån lasten kommer. Åtgärden börjar gälla den 14 oktober 2025 och avgifterna kommer att införas stegvis över tid. Eftersom en stor andel av världens fraktfartyg är tillverkade i Kina kan detta få betydande konsekvenser för den globala handeln.

När kinesiskt byggda fartyg anlöper amerikanska hamnar kommer en särskild avgift att tas ut. Den baseras på fraktens vikt eller antalet containrar ombord. Svenska företag kan påverkas indirekt, om fraktbolagen väljer att föra över dessa kostnader till sina kunder i form av höjda fraktpriser.

Företag som handlar med USA bör därför se över sina logistiklösningar och föra en aktiv dialog med sina transport- och fraktpartners. Det kan exempelvis handla om att granska vilka fartyg som används i leveranskedjan.

Uppdaterad 6 maj 2025

Det tullfria värdet (de-minimis) för import från EU till USA är för närvarande oförändrat och ligger kvar på 800 USD per försändelse. Det innebär att varor med ett deklarerat värde på upp till 800 USD kan importeras till USA utan att tullavgifter tas ut. Den amerikanska administrationen har dock indikerat att ändringar kan komma att ske när det finns kapacitet att hantera denna typ av försändelser.

För varor med ursprung i Kina, inklusive Hongkong, har de-minimis-reglerna ändrats. Från och med den 2 maj 2025 togs möjligheten att använda tullfrihet enligt de-minimis helt bort för dessa varor. Det innebär att alla försändelser från Kina – oavsett värde – omfattas av tull och andra avgifter vid införsel till USA.

Uppdaterad 6 maj 2025

Svenska företag som exporterar till USA riskerar att förlora konkurrenskraft när amerikanska importörer måste betala tilläggstullar. Det gör svenska produkter dyrare än lokalt producerade alternativ. Även företag som inte exporterar direkt kan påverkas, till exempel som underleverantörer till större europeiska bolag med USA som slutmarknad.

Små företag är ofta mer sårbara vid handelspolitiska förändringar, eftersom de har färre affärskontakter och begränsade möjligheter att snabbt hitta nya alternativ. Större och medelstora företag har i regel en bredare internationell närvaro och kan sprida sina affärsrisker bättre, men påverkas ändå i stor utsträckning när handelsflöden störs.

I dagsläget ser vi ingen omfattande flytt av produktion till USA. Företag söker stabila och långsiktiga spelregler, och att flytta produktion är ett strategiskt beslut som ofta tar flera år. Därför är det inget företag gör lättvindigt.

Västsvenska företag har genom åren byggt upp en stark motståndskraft mot geopolitisk oro – från Brexit och pandemin till tidigare handelspolitiska beslut. Genom att sprida risker och stärka sina leverantörsled står många bättre rustade inför dagens utmaningar.

Uppdaterat 6 maj 2025

EU har varit tydlig med att man står bakom frihandel och verkar för att minska handelsbarriärer. Samtidigt har unionen signalerat att man är beredd att svara med motåtgärder för att skydda europeiska intressen om USA:s tullar blir långvariga.

Inför hotet om nya tullar har EU förberett ett sanktionspaket på 21 miljarder euro som svar på USA:s tullar på stål och aluminium. Åtgärderna skulle införas stegvis med start i april, men har tillfälligt pausats i 90 dagar – i linje med en motsvarande paus från USA – för att möjliggöra nya förhandlingar.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har också uttryckt en vilja att hitta en konstruktiv lösning, bland annat genom att erbjuda USA ett så kallat ”zero for zero tariffs”-avtal för industrivaror – alltså att tullar på industriprodukter tas bort helt från båda sidor.

Även andra länder har reagerat:

• Kanada har infört riktade tullar mot amerikanska produkter och delstater som anses sårbara.
  
  
• Kina har svarat med tullar i motsvarande omfattning som USA:s, och varnat för ytterligare åtgärder. Den 12 maj meddelade dock Kina och USA att de sänker tullarna gentemot varandra i 90 dagar. Läs mer under frågan: Vilka tullar gäller mellan USA och Kina.
  
  
• Flera andra länder har meddelat att de förbereder motåtgärder, medan vissa uttryckt en vilja att förhandla snarare än trappa upp konflikten.

Samtidigt finns en utbredd oro för att situationen ska leda till ett eskalerande handelskrig med negativa konsekvenser för den globala handeln och ekonomin. USA:s regering har dessutom klargjort att ytterligare tullar kan införas om andra länder svarar med egna handelshinder.

Uppdaterat 13 maj 2025

USA är Sveriges tredje största exportmarknad, med en varuexport som uppgick till 17,05 miljarder USD under 2024. Sektorer som fordonsindustrin, läkemedel och teknisk utrustning är särskilt beroende av den amerikanska marknaden.

Förändringar i USA:s handelspolitik, såsom införandet av tullar eller andra handelshinder, kan direkt påverka svenska företags exportmöjligheter. Till exempel kan ökade tullar göra svenska produkter dyrare på den amerikanska marknaden, vilket minskar deras konkurrenskraft. Dessutom kan handelspolitiska beslut i USA påverka globala värdekedjor, vilket i sin tur påverkar svenska företag som är integrerade kedjor.

USA:s beslut att införa nya tullar under 2025 syftar till att stärka den inhemska industrin, minska beroendet av Kina och förbättra den nationella säkerheten. Samtidigt har besluten fått konsekvenser för den amerikanska ekonomin och företagsklimatet.

Lägre ekonomisk tillväxt: USA:s ekonomiska tillväxt har bromsat in. Enligt prognoser för första kvartalet 2025 förväntas tillväxten ligga på 0,3 %, vilket är den svagaste siffran sedan början av 2022.

Ökad inflation och högre priser: Tullarna har lett till högre priser på importerade varor, vilket bidrar till ökad inflation. Detta påverkar både konsumenter och företag negativt.

Osäkerhet för företag: Många amerikanska företag upplever ökad osäkerhet på grund av de nya tullarna. Detta har lett till att investeringar skjuts upp och att företag är mer försiktiga med sina utgifter.

Påverkan på industrin: Speciellt bilindustrin har drabbats hårt. Tullarna på importerade bildelar har ökat produktionskostnaderna, vilket kan leda till högre priser för konsumenterna och minskad konkurrenskraft för amerikanska biltillverkare.

Uppdaterad 6 maj 2025

USA:s nya tullar gynnar inte någon. De slår hårt mot världshandeln och skapar osäkerhet för företag, konsumenter och investerare.

Som representant för det västsvenska näringslivet, och landets mest exportberoende region, vet vi att en öppen och fri handel är det som har byggt vår konkurrenskraft. Därför ser vi positivt på att EU arbetar för att undvika en eskalering och påtalar vikten av en fri och öppen handel. EU är också en av världens näst största ekonomier och har flest frihandelsavtal globalt, vilket gör att vi har ett starkt förhandlingsläge i den här situationen. 

Det finns ingen lag eller regel för detta, utan det är något som parterna sinsemellan måste komma överens om. Det vanligaste är att köparen står för sina importavgifter. Om du som företag använder leveransvillkor DDP (Delivery Duty Paid), det vill säga betalar tullavgifter, måste du ta höjd för de ökade tullarna. 

Som säljare bör du passa dig för att använda leveransregeln DDP (Delivery Duty Paid), vilket innebär att du ikläder dig rollen som importör till USA. Alla tullar och avgifter kommer då hamna i knät på dig som säljare. 

Har du inte någon klausul i avtalet som ger möjlighet att kompensera dig för ökade kostnader i form av höjda tullavgifter, får du ta denna kostnad själv. 

USA har tämligen krångliga och oklara regler vad gäller en varas ursprung, vilket ligger till grund för den tullavgift man får betala för varan. Om vi producerar en vara i Sverige som till stor del innehåller komponenter med kinesiskt ursprung finns risken att varan kommer klassas som om den skulle komma från Kina. Det kommer leda till att man kommer att få betala en högre importtull för varor med kinesiskt ursprung jämfört med varor från EU.

Mer information finns på amerikanska tullmyndigheten (www.cbp.gov). Den är dock svårnavigerad och enligt myndighetens hemsida utvärderar man ”case by case”. Har ert företag begränsade kunskaper och resurser inom området rekommenderar vi att ni vänder er till ett tullombud.

I osäkra fall finns det också möjlighet att ansöka om ett bindande förhandsbesked från amerikanska myndigheter.

Det görs via: https://erulings.cbp.gov/s/

Om varan är tillverkad i Kina och skickas direkt vidare till USA utan att först förädlas inom EU, behåller den sitt kinesiska ursprung. Det innebär att den omfattas av de tullar som USA tillämpar på varor från Kina.

Om varan däremot förs in till EU, och genomgår en tillräcklig förädling för att klassas som europeisk enligt amerikanska regler, så får man den tullsats som gäller gentemot EU.

Det är viktigt att komma ihåg att det är varans ursprung och förädling, och inte företagets hemvist, som avgör tullsatsen. Den amerikanska tullmyndigheten avgör vad som anses vara varans ursprungsland. I osäkra fall finns det möjlighet att ansöka om ett bindande förhandsbesked från amerikanska myndigheter.

I takt med att ursprungsfrågan blir allt viktigare kan företag också räkna med ökade krav på att kunna visa upp ett ursprungscertifikat.

När du exporterar en vara till USA som tillverkats i Sverige med insatsmaterial från Kina, är det avgörande att fastställa varans ursprungsland enligt USA:s icke-preferentiella ursprungsregler. Detta påverkar vilken tullsats som tillämpas vid import till USA.

USA:s tullmyndighet, Customs and Border Protection (CBP), använder principen om "väsentlig bearbetning" (substantial transformation) för att avgöra ursprunget. Det innebär att varan anses ha ursprung i det land där den genomgått en bearbetning som resulterat i en ny produkt med annat namn, karaktär eller användning än de ursprungliga komponenterna.

Steg-för-steg-guide för att fastställa ursprung och tillämplig tullsats:

1. Analysera tillverkningsprocessen: Bedöm om bearbetningen i Sverige förändrar de kinesiska insatsmaterialen till en ny produkt med annan funktion eller användning.
   
   
2. Konsultera Customs and Border Protection (CBP) för vägledning: Läs CBP:s publikation om ursprungsregler för att förstå kriterierna för väsentlig bearbetning: ICP - U.S. Rules of Origin (PDF)
   
   
3. Sök tidigare beslut i CROSS-databasen: Använd CBP:s Customs Rulings Online Search System (CROSS) för att hitta tidigare beslut som liknar din situation. CROSS Custom Rulings Online Search System.
   
   
4. Överväg att ansöka om ett bindande förhandsbesked: Om osäkerhet kvarstår, kan du ansöka om ett bindande förhandsbesked från CBP för att få ett officiellt beslut om varans ursprung.
   
   
5. Dokumentera och spara bevis: Du måste kunna visa vid en eventuell kontroll att bearbetningen i Sverige är tillräckligt omfattande för att varan ska anses ha svenskt ursprung. För att styrka detta bör du samla relevant dokumentation, såsom inköps- och produktionsfakturor, produktionsbeskrivningar, ritningar och tekniska specifikationer samt en tydlig tids- och kostnadsfördelning för tillverkningsprocessen.

Den 9 april 2025 införde USA en höjd tull på 34 procent på import från Kina. Kina svarade samma dag med en motsvarande tullnivå på 34 procent på import från USA.

Därefter följde en snabb eskalering med ytterligare tullhöjningar från båda parter. Efter flera rundor av ömsesidiga åtgärder landade tullnivåerna på totalt 145 procent från USA:s sida och 125 procent från Kinas sida.

Den 12 april meddelade USA att vissa teknikprodukter – som iPhones, datorer och halvledare – undantas från stora delar av de nyligen införda tullarna.

Den 12 maj meddelade USA och Kina att de pausar tullarna mot varandra i 90 dagar. Under perioden sänker USA tullarna gentemot Kina till 30 procent. Kina sänker i sin tur tullarna gentemot USA till 10 procent.

Uppdaterad 13 maj 2025

Information om vilken tull som gäller för en specifik vara hittar du på den amerikanska tullmyndighetens webbplats, US Customs and Border Protection.

Du kan även söka i den amerikanska tulltaxan, Harmonized Tariff Schedule (HTS). Observera dock att viss fördröjning i uppdateringen av informationen kan förekomma.

Till: Harmonized Tariff Schedule (HTS)

Den vanligaste orsaken till att en sändning fastnar i USA:s tull är att handelsfakturan är ofullständig. Eftersom fakturan ligger till grund för införtullningen måste den innehålla all nödvändig information – som varubeskrivning, ursprungsland och korrekt värde. Saknas sådana uppgifter riskerar varorna att försenas eller till och med stoppas vid gränsen.

Handelsfakturan ska vara på engelska och bifogas i minst tre exemplar. Ett original måste överlämnas till de amerikanska tullmyndigheterna (CBP).

Vanliga orsaker till att sändningen stoppas:

• Bristfälliga varubeskrivningar. Beskrivningen ska vara så tydlig att CBP förstår vad varan är utan att behöva gissa eller begära in kompletteringar. Ta med varunamn, kvalitet, märke, artikelnummer eller andra identifierande uppgifter.
  
  
• Saknade HTS-koder. Det är ett krav att varje artikel i fakturan åtföljs av en fullständig amerikansk HTS-kod (amerikansk version av HS-kod). Detta är utöver den vanliga beskrivningen.
  
  
• Felaktiga koder. Om ni skickar liknande varor regelbundet – be era amerikanska kunder eller deras tullombud om de HTS-koder de vanligtvis använder. Det ökar träffsäkerheten och minskar risken för problem i tullen.

Ladda ner vår checklista för exportfaktura till USA: Checklista Exportfaktura USA (PDF)