Göteborgs attraktivitet kräver mer än färre bilar

När Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterar sin budget finns flera välkomna besked: fler bostäder, mer grönska och bättre offentliga miljöer. En undersökning från För en attraktiv stadsmiljö anser nio av tio att trygghet och rena, välskötta miljöer är viktiga, och nästan åtta av tio lyfter grönska. Hälften saknar fler platser vid vattnet.  

Budgetens ambitioner att plantera minst 7 000 träd till 2030, förbättra tillgången till vattnet och utveckla offentliga miljöer ligger i linje med vad göteborgarna efterfrågar.  

Tillgänglighet är mer än en trafikfråga

Det rödgröna styret vill minska vägtrafiken, även över kommungränsen, och parkeringen på Kungstorget ska lämna plats åt handel och folkliv. Det senare välkomnar vi. Grönsakstorgets utveckling till ett bilfritt torg visar hur tidigare parkeringsytor kan skapa nya kvaliteter i stadsmiljön, med grönska och närhet till vattnet.

Men bilfrihet är inget självändamål. Vår undersökning visar att knappt tre av tio anser att bilfrihet är viktigt för en attraktiv stadsmiljö, medan nära sex av tio anser att parkeringsmöjligheter är viktiga och nästan åtta av tio lyfter tillgänglighet. Bilfria torg och gågator är välkomna när de skapar attraktivare platser, men de måste samtidigt bli enklare att ta sig dit på andra sätt.

Saluhallens kunder, handlare och leveranser måste säkerställas. Göteborgs stadskärna är en mötesplats för hela regionen, där handeln och utbudet av arbete, kultur och upplevelser är beroende av goda kommunikationer.

Ambitionen att minska biltrafiken måste därför vägas mot behovet av en tillgänglig och levande stad. Kollektivtrafiken behöver fungera bättre, alternativa parkeringsmöjligheter finnas och varutransporter komma fram.  

Budgetens ambition att minska störningarna från vägarbeten är angelägen. Stadens förvaltningar behöver samordna vägarbeten och andra infrastrukturprojekt bättre och föra dialog med näringslivet för att begränsa störningarna och säkerställa framkomligheten.

Bostäder och stadsmiljöer hör ihop

Budgetens mål om 17 000 nya bostäder under mandatperioden är viktigt, liksom ambitionen om fler småhus och varierade storlekar och upplåtelseformer. Men fördelningen borde bättre spegla hur människor vill bo. Bland samtliga svarande i undersökningen vill nära hälften bo i villa eller radhus, medan bara en tredjedel gör det i dag. Bland barnfamiljer är skillnaden ännu större: tre av fyra vill bo i småhus, men knappt hälften gör det. För hyresrätter är förhållandet det omvända: en tredjedel bor i hyresrätt, men bara en femtedel föredrar boendeformen.

Många som söker småhus bosätter sig utanför Göteborg och behöver fortsatt nå storstadens arbetsplatser, lärosäten, handel och kultur. Det kräver regional trafikplanering där olika färdmedel kan fungera tillsammans.

Samtidigt behövs fler bostäder i stadskärnan för att stärka handeln och stadslivet under fler av dygnets timmar.

Låt stadens kvaliteter styra

Nu gäller det att göra verkligt av ambitionerna: tryggare och mer välskötta stadsmiljöer, fler bostäder som motsvarar hur människor vill bo och en levande stadskärna som är tillgänglig för hela regionen.

Handelskammaren vill se en stad som utvecklas och där trafikförändringar bedöms utifrån konsekvenserna för boende, besökare och företag, alternativen förbättras i samma takt och näringslivet involveras tidigt.

Begränsningar av biltrafiken ska vara ett medel för att skapa attraktivare stadsmiljöer, inte ett mål i sig.