Kortare ledtider börjar med hur kommunen arbetar
Det tar i genomsnitt 5,1 år att gå från detaljplan till startbesked. Men skillnaderna mellan kommunerna är stora. När några av de västsvenska kommuner som lyckas bäst möttes var en sak tydlig: arbetssättet spelar roll.
Nationellt Ledtidsindex 2026 är Sveriges mest omfattande kartläggning av ledtiderna i detaljplane- och bygglovsprocesser, det vill säga hur lång tid det tar från att kommunen börjar planera för ett bygge tills att det kan starta. Årets resultat visar att utvecklingen går åt fel håll. Den genomsnittliga ledtiden är nu 5,1 år och skillnaden mellan kommunerna sträcker sig från 3,1 till 7,4 år.
Samtidigt finns flera västsvenska kommuner bland dem som lyckas väl. Trollhättan är återigen bäst bland de medelstora kommunerna i det samlade indexet. Skövde placerar sig högt när tiderna för detaljplan och bygglov vägs samman, Härryda har den kortaste bygglovsprocessen i undersökningen och Mölndal placerar sig högt i kategorin tillväxtmotor, som mäter kommunernas förmåga att bygga bostäder för tillväxt.
Vad gör de annorlunda?
Tydlighet hela vägen genom organisationen
På Västsvenska Handelskammarens seminarium Bygg i tid! möttes kommunstyrelsens ordförande från Härryda, Mölndal, Skövde och Trollhättan med företag från bygg- och fastighetsbranschen.
Samtalet kretsade snabbt kring styrning och ledarskap.
Per Vorberg, kommunstyrelsens ordförande i Härryda, betonade vikten av att kommunen ser sig som en serviceorganisation. När ett projekt följer detaljplan och regelverk ska processen inte förlängas av ytterligare tyckande. Kommunens uppgift är att fatta korrekta beslut och skapa tydlighet för den som vill bygga och investera.
I Mölndal lyfte Stefan Gustafsson betydelsen av tydliga politiska ramar och en stabil riktning. När det finns en gemensam bild av var kommunen ska växa och hur utvecklingen ska ske blir det också lättare för tjänstepersonerna att driva arbetet framåt.
I Skövde har detaljplanefrågorna lyfts närmare kommunstyrelsen. Det gör det möjligt att fånga målkonflikter tidigare och samla olika delar av organisationen innan ett projekt har hunnit långt åt fel håll.
Trollhättans kommunstyrelseordförande Peter Eriksson beskrev i sin tur arbetet som en kulturresa. Ett av kommunens övergripande mål är att företagsklimatet ska utvecklas mot Sveriges bästa. Korta ledtider blir då inte ett isolerat projekt, utan en del av ett större arbete med hur hela kommunen möter företag och driver utvecklingsfrågor.
Långa väntetider kostar
Samma bild återkom när Riksbyggen, JM och Sverigehuset gav företagens perspektiv. Tydligt politiskt engagemang, en stark projektledare och förmågan att arbeta parallellt i stället för att vänta in varje delprocess kan kapa tid.
För företagen handlar väntan också om pengar. Mark och projekt binder kapital långt innan byggandet kan börja. Ju längre processen pågår, desto högre blir kostnaderna. I värsta fall blir investeringen till slut så dyr att projektet inte genomförs.
Det drabbar inte bara företaget. När byggandet stannar upp blir det färre bostäder och verksamhetslokaler, investeringar skjuts fram och möjligheter till utveckling och nya jobb går förlorade.
Nationellt Ledtidsindex visar samtidigt att förändring är möjlig. Kommunerna arbetar under samma nationella regelverk, men resultaten skiljer sig kraftigt.
Det betyder att en viktig del av lösningen redan finns inom kommunernas egen rådighet: tydligare mål, bättre samarbete, starkare projektledning och en kultur där fokus ligger på att få bra projekt hela vägen från idé till verklighet.
Vi driver på för att fler byggprojekt ska kunna bli verklighet
Kortare ledtider är en viktig del av vårt arbete för bättre stadsutveckling och fler investeringar. Läs mer om vilka frågor vi driver och varför de spelar roll för jobben och företagen.
