Q&A: Hur påverkas västsvenska företag av konflikten i Mellanöstern?

Västsverige är starkt export- och importberoende, med komplexa globala värdekedjor. Även om den direkta handeln med Mellanöstern är begränsad (Ca 1,5% av svensk export och 0,5% import), passerar viktiga energi- och varuflöden genom regionen. Flera internationella företag är betydligt mer beroende av regionen, vilket får direkta följdeffekter på våra västsvenska företag.

När osäkerheten ökar påverkas:

• energipriser globalt
• transportkostnader och leveranstider
• efterfrågan från kunder och tillgången på insatsvaror i globala värdekedjor

Effekterna uppstår ofta indirekt och kan snabbt spridas genom både utbud och efterfrågan i hela värdekedjan.

Sedan krigets början i slutet av februari så har både olje- och gaspriserna fluktuerat kraftigt. Avgörande  orsak är störningar i Hormuzsundet, som är en central transportled för ca 20% av den globala olje- och gasexporten. När viktiga handelsflöden påverkas ökar osäkerheten och priserna pressas upp. Till följd av att kritisk infrastruktur har förstörts och desto längre sådan förstörelse nu pågår desto längre tid kommer det sedan att ta att återuppbygga denna efter krigets slut.

För företag innebär det:

• högre kostnader för transporter och logistik
• ökade produktionskostnader
• stigande priser på insatsvaror och produkter kopplade till energi
• risker för exportrestriktioner/-stopp av kritiska insatsvaror och produkter från leverantörsländer  

Högre energipriser påverkar inte bara kostnader utan även produktion globalt, särskilt i energiintensiva branscher som stål, aluminium och kemi.

Det kan leda till att produktion minskar i vissa länder, export begränsas eller prioriteras till hemmamarknader och tillgången på insatsvaror blir mer osäker.

För svenska företag innebär det att leveransrisker kan uppstå även i länder som inte direkt är involverade i konflikten. Samtidigt kan högre kostnader globalt dämpa investeringar och produktion, vilket påverkar efterfrågan i flera marknader.

Konflikten kan påverka både sjöfart och flygtrafik, särskilt i och kring Mellanöstern där viktiga transportleder som Hormuzsundet riskerar att störas. Det kan leda till längre transporttider, högre kostnader och minskad kapacitet.

För företag i Västsverige kan det innebära:

• dyrare transporter
• mer osäkra leveranstider
• behov av alternativa logistiklösningar
• risk för leveransavbrott när leverantörer påverkas, till exempel av exportrestriktioner, produktionsstörningar eller andra lokala utmaningar
• variationer i ordervolymer till följd av förändrad efterfrågan hos kunder

Företag med just-in-time-flöden eller komplexa leverantörskedjor är särskilt sårbara.

Ja. Vid globala störningar ökar risken för att länder begränsar export av strategiska varor, prioriterar inhemsk produktion och inför tillfälliga handelshinder. Detta kan till exempel ske i energiintensiva industriländer där produktion påverkas av höga energipriser.

För svenska företag kan det leda till att det blir svårare att få tag på insatsvaror och andra produkter samt längre och mer osäkra leveranser. Det kan öka behovet av alternativa leverantörer och bidra till en förändrad efterfrågan på exportmarknader, när företag i andra länder påverkas av högre kostnader eller osäkerhet.

Ökad osäkerhet och högre kostnader globalt kan göra att företag skjuter upp investeringar, minskar sin produktion och blir mer försiktiga i sina inköp.

Det kan innebära en svagare exportefterfrågan, mer osäkra orderböcker och en ökad prispress i vissa branscher.

Gemensamt för de branscher som påverkas mest av konflikten är att de är mycket beroende av globala leveranskedjor och stabila energipriser, samt att de har en hög känslighet för förändringar i både utbud och efterfrågan. Det gäller följande:

• transport och logistik
• tillverkningsindustri
• energiintensiv industri
• kemi- och petrokemisk industri
• fordonsindustri

Vid geopolitiska konflikter ökar både fysiska och digitala säkerhetsrisker. Företag med verksamhet eller personal i regionen kan påverkas direkt, men även andra företag kan drabbas indirekt genom sina affärsrelationer med leverantörer i regionen.

Företag bör vara särskilt uppmärksamma på:

• phishing och riktade attacker
• intrång i affärskritiska system
• attacker via leverantörskedjor

Ja. Konflikter kan leda till:

• nya eller skärpta EU-sanktioner
• ökad kontroll av affärspartners och betalningar
• större krav på regelefterlevnad

Det gäller även indirekta kopplingar via mellanhänder, ägarstrukturer eller slutkunder. Idag är det redan hårt reglerat med försäljning till Iran och företag måste vara uppmärksamma på eventuellt sanktionslistade affärspartners; export av dual-use produkter etc.

Här kan företag informera sig på www.regeringen.se/sanktioner; www.sanctionsmap.eu samt för USA www.ofac.treasury.gov

Företag bör analysera sin exponering i hela värdekedjan och stärka sin beredskap.

Kartlägg värdekedjan

• identifiera kritiska leverantörer, även i  leden efter din direkta leverantör (tier 2–3)
• analysera transportvägar och logistiska beroenden

Analysera risker

• energikostnader och insatsvaror
• beroenden av specifika länder eller leverantörer
• kundernas exponering och efterfrågerisk

Säkerställ flexibilitet

• alternativa leverantörer
• alternativa transportlösningar
• beredskap för förändrade ledtider och volymer

Följ regelverk

• sanktions- och exportkontroller
• förändringar i handelspolitiska åtgärder

Stärk cybersäkerheten

• uppdatera system och säkerhetsrutiner
• använd multifaktorautentisering
• säkerställ incidentberedskap

Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser och vi lever nu i en tid av stor osäkerhet och oberäknelighet. Utvecklingen kan förändras snabbt och effekterna beror på hur konflikten utvecklas och sprids.

Företag bör därför löpande följa:

• energi- och råvarupriser
• frakt- och transportkostnader
• störningar i globala leveranskedjor
• handelspolitiska åtgärder i olika länder
• utvecklingen i efterfrågan på viktiga exportmarknader