Q&A: Hur påverkas västsvenska företag av konflikten i Mellanöstern?

Sedan konflikten inleddes i slutet av februari har trafiken genom Hormuzsundet varit kraftigt påverkad. Företag och transportörer har i många fall kunnat hitta alternativa transportvägar och anpassa sina leveranser, vilket har minskat risken för omfattande varubrist.

Samtidigt är läget fortsatt mycket osäkert. Fartygstrafiken genom sundet ligger långt under normala nivåer och utvecklingen kan snabbt förändras. Risken för nya störningar i energi- och varuflöden kvarstår därför.

Effekterna har hittills framför allt märkts genom högre energi- och transportkostnader, längre leveranstider och störningar längre ner i internationella leverantörskedjor.

Västsverige är starkt beroende av internationell handel och komplexa globala värdekedjor. Sveriges direkta handel med Gulfregionen är relativt begränsad. Under 2025 importerade Sverige varor för 5,9 miljarder kronor från regionen, motsvarande 0,3 procent av den totala svenska varuimporten. Exporten uppgick till 36,9 miljarder kronor, eller 1,8 procent av svensk varuexport.

Men den direkta handeln ger inte hela bilden.

Råvaror och insatsvaror från Gulfregionen kan först importeras till ett annat land, förädlas där och därefter användas av svenska företag. Företag kan också vara beroende av leverantörer i exempelvis Asien vars produktion i sin tur är beroende av energi eller råvaror från Gulfregionen.

För västsvenska företag kan konflikten därför innebära:

• högre energi-, transport- och produktionskostnader
• längre och mer osäkra leveranstider
• störningar i tillgången till vissa insatsvaror
• produktionsproblem hos internationella leverantörer
• förändrad efterfrågan på viktiga exportmarknader.

Effekterna kan alltså uppstå flera led bort från själva konfliktområdet.

Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportleder för energi. Före konflikten passerade omkring 20,9 miljoner fat olja och petroleumprodukter per dag genom sundet, en volym motsvarande cirka 20 procent av den globala konsumtionen. Även över 20 procent av den globala handeln med flytande naturgas, LNG, passerade genom Hormuz.

När transporterna störs eller risken för störningar ökar påverkas energimarknaderna snabbt.

För företag kan det innebära:

• högre kostnader för transporter och logistik
• ökade produktionskostnader
• högre priser på energiintensiva insatsvaror
• större osäkerhet kring framtida kostnader.

Effekterna stannar inte vid själva energipriset. Länder och företag som är beroende av energi från Gulfregionen kan få ökade produktionskostnader, vilket i nästa steg påverkar priser och tillgång på de varor som svenska företag köper.

Energiintensiva branscher, exempelvis kemi-, metall- och annan tillverkningsindustri, är särskilt känsliga.

Störningarna kring Hormuzsundet visar hur en enskild strategisk transportled kan påverka stora delar av världshandeln.

För företag kan situationen innebära:

• dyrare transporter och högre försäkringskostnader
• längre eller mer osäkra leveranstider
• behov av alternativa transportvägar
• behov av alternativa leverantörer
• förseningar när leverantörer själva får problem med produktion eller transporter.

Samtidigt har många företag kunnat anpassa sina transport- och leveransflöden. Alternativa transportvägar och leverantörer har minskat konsekvenserna.

Den största risken hittills har därför inte varit generell varubrist, utan högre kostnader, förseningar och problem med vissa särskilt utsatta varor och leveranskedjor.

Företag med små lager, just-in-time-flöden eller komplexa globala leverantörskedjor är särskilt känsliga.

Ja. De ekonomiska konsekvenserna kan spridas långt utanför själva konfliktområdet.

Om företag i exempelvis Europa eller Asien får högre energikostnader, brist på vissa råvaror eller problem med transporter kan deras produktion minska eller fördyras. Det påverkar i sin tur svenska företag som köper produkter eller komponenter från dessa marknader.

Vid större störningar finns också en risk att länder inför exportrestriktioner, prioriterar den egna marknaden eller på andra sätt begränsar handeln med strategiskt viktiga produkter.

För svenska företag innebär det att ett beroende kan finnas i andra, tredje eller ännu senare led i leverantörskedjan.

Geopolitisk osäkerhet och högre kostnader påverkar inte bara företagens leveranser utan också deras kunder.

Om energi, transporter och andra kostnader ökar kan företag skjuta upp investeringar, minska produktionen eller bli försiktigare i sina inköp. Hushåll kan också påverkas genom högre priser och inflation.

För västsvenska exportföretag kan det innebära mer osäkra orderböcker och svagare efterfrågan på vissa marknader.

Hur stora effekterna blir beror både på hur länge konflikten pågår och hur den påverkar den globala ekonomin.

Framför allt påverkas verksamheter som är beroende av stabila energipriser, internationella transporter eller komplexa globala leverantörskedjor.

Det gäller bland annat:

• transport och logistik
• tillverkningsindustri
• energiintensiv industri
• kemi- och petrokemisk industri
• fordonsindustri.

Även företag i andra branscher kan påverkas om de är beroende av specifika komponenter, råvaror eller leverantörer som är svåra att ersätta.

Vid geopolitiska konflikter ökar både fysiska och digitala säkerhetsrisker.

Företag med verksamhet, personal eller affärspartners i regionen kan påverkas direkt. Men även företag utan närvaro i Mellanöstern bör vara uppmärksamma på en ökad risk för cyberattacker och andra digitala störningar.

Företag bör särskilt vara uppmärksamma på:

• nätfiske och riktade bedrägeriförsök
• intrång i affärskritiska system
• överbelastningsattacker
• attacker genom leverantörer och andra delar av värdekedjan.

Det är viktigt att säkerställa att grundläggande säkerhetsrutiner, incidentberedskap och kontaktvägar fungerar.

Ja. Sanktionsläget har förändrats sedan konflikten inleddes.

EU har utvidgat möjligheten att rikta sanktioner mot personer och organisationer som är involverade i åtgärder som hotar den fria sjöfarten i Mellanöstern, särskilt i Hormuzsundet. Ytterligare sanktioner har därefter införts mot personer och aktörer med koppling till kontrollen av sundet.

Företag behöver därför löpande kontrollera:

• affärspartners och deras ägarstrukturer
• slutkunder och slutanvändning
• banker och betalningsvägar
• om produkter omfattas av exportkontroll
• förändringar i EU:s och andra relevanta sanktionsregelverk.

Det gäller även indirekta kopplingar genom distributörer, mellanhänder och andra delar av värdekedjan.

Företag med handel som berör Iran behöver vara särskilt uppmärksamma på befintliga sanktioner och på reglerna för produkter med dubbla användningsområden, så kallade dual-use-produkter.

Företag bör analysera sin exponering i hela värdekedjan och stärka sin beredskap.

Kartlägg värdekedjan

• identifiera kritiska leverantörer, även i  leden efter din direkta leverantör (tier 2–3)
• analysera transportvägar och logistiska beroenden

Analysera risker

• energikostnader och insatsvaror
• beroenden av specifika länder eller leverantörer
• kundernas exponering och efterfrågerisk

Säkerställ flexibilitet

• alternativa leverantörer
• alternativa transportlösningar
• beredskap för förändrade ledtider och volymer

Följ regelverk

• sanktions- och exportkontroller
• förändringar i handelspolitiska åtgärder

Stärk cybersäkerheten

• uppdatera system och säkerhetsrutiner
• använd multifaktorautentisering
• säkerställ incidentberedskap

Det går inte att säkert bedöma hur länge konflikten kommer att pågå eller hur stora de ekonomiska konsekvenserna blir.

Men utvecklingen hittills ger några tydliga lärdomar.

Företag har visat relativt god förmåga att hitta alternativa transportvägar och anpassa leveranskedjor. Samtidigt har konflikten tydliggjort hur beroende Sverige är av globala värdekedjor och strategiska transportleder, även när den direkta handeln med de berörda länderna är liten.

Företag har därför skäl att minska särskilt sårbara beroenden och bygga större flexibilitet i sina leveranskedjor.

Det är viktigt att fortsatt följa:

• energi- och råvarupriser
• frakt- och transportkostnader
• leveranstider och störningar i leverantörskedjan
• utvecklingen hos viktiga leverantörer och kunder
• förändringar i sanktioner och handelspolitiska åtgärder
• säkerhetsläget i regionen.

Läget kan förändras snabbt. Det viktigaste är därför inte att försöka förutse exakt vad som händer härnäst, utan att veta var den egna verksamheten är sårbar och ha alternativ om förutsättningarna förändras.