Trumps tullar – en långsiktig möjlighet?
Den 9 juli löper den tre månader långa tullpausen ut. Sedan i våras har Trump öppnat för att då införa så mycket som 50 procent tullar på varor från EU – ett skrämselskott eller ett verkligt hot? Ta del av Handelskammarens analys av läget.
Donald Trumps besked om höjda tullar mot flera av världens länder den 2 april, fick världshandeln att skaka. För EU:s del innebar det ett tullpåslag på 20 procent – men beslutet pausades samma dag som det skulle träda i kraft. I stället infördes en tillfällig universal tull på 10 procent, med undantag för vissa varor, såsom stål och aluminium, som belades med ännu högre nivåer.
Men osäkerheten består – inte minst för europeiska företag
Under våren har vi sett hur USA:s hårda linje mot Kina mjuknat. Länderna meddelade nyligen att de nått en överenskommelse, även om många frågetecken kvarstår. Det är ett tecken på att relationen mellan världens två största ekonomier kan vara på väg mot ett mer stabilt läge.
Men osäkerheten består – inte minst för europeiska företag. Den 9 juli löper tullpausen ut och frågan är vad som händer då. Från Västsvenska Handelskammaren ser vi tre möjliga scenarier.
Tre scenarier
- Förlängd paus. USA låter de generellt höjda tullarna på 10 procent ligga kvar. Det skapar fortsatt osäkerhet för näringslivet men undviker en akut eskalering.
- EU och USA enas om ett handelsavtal. En överenskommelse i stil med den som gjorts mellan Storbritannien och USA innebär fortsatt högre tullar men ökad förutsägbarhet.
- Tullchock. Trump verkställer sitt hot med tullar på 20–50 procent, vilket ger omedelbara konsekvenser för svensk export – särskilt inom fordon, tekniska produkter och läkemedel.
Oavsett vilket scenario som blir verklighet krävs europeisk handlingskraft. Ett destabiliserat handelssystem med USA som nyckelpartner får inte lämna EU i reaktivt läge.
Utveckla EU:s inre marknad
Flera tunga aktörer inom europeisk industri uttrycker skepsis till att EU skulle svara med egna tullar – vilket de menar är något som snarare riskerar att förvärra situationen. Istället bör EU agera strategiskt genom att utveckla sin egen inre marknad.
Idag fungerar den fria rörligheten för varor förhållandevis väl, men de övriga tre friheterna – tjänster, kapital och personer – är fortfarande ofullständiga. Tjänsteexporten hämmas av nationella regelverk och byråkrati, investeringar begränsas av skilda finansregler, och arbetstagare möter hinder i att få sina kvalifikationer erkända mellan medlemsländer.
Att stärka EU:s ekonomiska sammanhållning vore det mest konstruktiva svaret
Skulle EU lyckas skapa samma grad av rörlighet för tjänster och kapital som i USA, skulle det kompensera för ett eventuellt exporttapp till USA – och mer därtill. För tech startups, investerare och tjänsteföretag finns en enorm potential i en fullt fungerande europeisk inre marknad. Att stärka EU:s ekonomiska sammanhållning vore det mest konstruktiva svaret på den osäkerhet som råder i omvärlden.
Därtill bör EU prioritera att få klart påbörjade frihandelsavtal. Frihandelsavtalet med Mercosur-länderna (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) måste snabbt ratificeras och frihandelsavtal med Indien påskyndas, såsom flera andra. Detta skulle ge betydande effekt – både som exportmotor och som strategisk motvikt till protektionistiska tendenser globalt.
En eskalering blir knappast långvarig
Om Trump skulle eskalera tullpolitiken kraftigt i närtid, finns goda skäl att tro att det inte blir långvarigt. En sådan strategi skulle snabbt driva upp inflationen, höja konsumentpriser och försämra konkurrenskraften för amerikansk industri genom ökade priser på insatsvaror. Föregående Trump period visade också detta. Under perioden uppskattas 1000 jobb ha skapats inom amerikansk stålproduktion till följd av ståltullarna, medan 70 000 jobb försvann längre fram i värdekedjan, i de stålintensiva industrierna.
Vid en eskalering kan vi alltså förvänta oss ett kraftigare motstånd från både företag och konsumenter i USA. Därtill är Trumps inflytande tidsbegränsat: Redan vid mellanårsvalet 2026 kan hans politiska stöd försvagas, och hans andra och sista mandatperiod avslutas efter presidentvalet 2028.
Avslutningsvis, spelar EU sina kort rätt, har vi en stor möjlighet i att både fördjupa den inre marknaden, stärka euron som global valuta, sluta nya frihandelsavtal och – på kort till medellång sikt – även återuppta vår starka handel med USA. Vem vet, kanske har vi till och med ett TTIP-avtal (frihandelsavtal USA-EU) inom 10 år. Då har vi nått ett MEGA-utfall (Trump) Made Europe Great Again.
Behöver du hjälp i internationella handelsfrågor?
På Västsvenska Handelskammaren har vi lång erfarenhet av internationell handel och ett globalt nätverk av marknadsexperter. Vi erbjuder allt från personlig rådgivning till kurser och nätverk inom export och import. Har du frågor om hur det nya läget påverkar ditt företag, tveka inte att kontakta oss.
