EU:s konkurrenskraft – nyckelfråga i Almedalen

I en tid där världsläget snabbt förändras blir frågor om handel och konkurrenskraft avgörande för svenska företag. I Almedalen samtalar Johan Trouvé med Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium, om hur EU kan stärka konkurrenskraften - och hur det blir med USA:s tullpaus.

– Ramvillkoren för handel har länge tagits för givna. I dag vet vi att de inte längre är självklara. Att värna om världshandelsorganisationens regelverk och driva på för öppenhet är avgörande för ekonomisk tillväxt, säger Anders Ahnlid.

EU är en av världens största handelsaktörer och måste stå fast vid en regelbaserad handel som ger robusta och förutsägbara villkor för företagen. En stark regelgrund ger trygghet åt svenska företag som verkar på en global marknad.

– All evidens visar att ju mer förutsägbara och öppna regelverken är, desto bättre går det för en ekonomi. Och det måste EU stå fast vid och fortsatt agera för.

Nya frihandelsavtal prioriteras

För att stärka exportmöjligheter pekar Kommerskollegium på betydelsen av fler och bättre frihandelsavtal.

– Avtal med Mercosur, Indien och länder i Sydostasien är högt prioriterade. Dessa öppnar nya marknader och skapar förutsättningar för svenska företag att växa internationellt. Vi behöver utnyttja tillfället att utveckla och förhandla fram avtal som gynnar handeln.

Vad händer med USA:s tullpaus?

Den 9 juli löper den tillfälliga tullpausen med USA ut – en fråga som många svenska företag följer noga. EU förhandlar nu för att undvika nya tullar som kan slå hårt mot handeln.

– Ambitionen är att de amerikanska tullarna blir så låga som möjligt. Skulle det inte gå i lås väntar motåtgärder från EU:s sida, vilket också påverkar svenska företag. En möjlighet är att förhandlingarna drar ut på tiden och att pausen förlängs, men utgången är ännu oviss, förklarar Anders Ahnlid.

Stark inre marknad ger stabilitet

Utöver externa handelsavtal är en välfungerande inre EU-marknad en nyckelfaktor för konkurrenskraften.

– Att fortsätta reformera EU:s inre marknad och ansluta nya länder som Ukraina och Balkanregionen. Genom en stark och sammanhållen inre marknad blir EU mindre sårbart för globala störningar och svenska företag får stabilare villkor att växa under.