Dags för ett departement för kompetensförsörjning?
När ett företag inte hittar rätt person till jobbet stannar saker upp. En avdelning som skulle växa gör det inte. En investering skjuts på framtiden. En etablering som kunde ha skapat jobb drar ut på tiden.
Det spelar roll. För den som söker jobb och behöver en tydligare väg in. För dig som arbetsgivare som vill anställa och växa. Och för alla de jobb som skulle kunna skapas om fler människor fick rätt kunskap för de behov som finns.
Men vem äger ansvaret egentligen?
Utbildning, arbetsmarknad, näringsliv och regional utveckling hanteras på olika håll i politiken, trots att frågorna hänger tätt ihop. Det var utgångspunkten när Sveriges 11 handelskammare samlade företag och politiker i Almedalen för att diskutera en fråga som påverkar både företag och människor i hela landet: Vem tar egentligen ansvar för Sveriges kompetensförsörjning?
Företagen fick sätta agendan
När rätt kompetens saknas märks det snabbt i företagens vardag. Tjänster som inte går att tillsätta. Verksamheter som vill växa men inte hittar rätt medarbetare. Omställningar som tar längre tid än nödvändigt.
Representanter från Saab, SkiStar, Hitachi och SCA Skog berättade om hur det ser ut hos dem – och vad som krånglar när utbildning, arbetsmarknad och näringsliv inte hänger ihop.
En fråga återkom: hur ser vi till att fler människor får den kunskap som behövs för jobben som finns i dag – och för dem som växer fram i morgon?
Ingen äger frågan – och det märks
Kompetensbristen är ett av de vanligaste hindren när företag vill anställa och växa. Ändå finns inget samlat ansvar för frågan.
Beroende på vad frågan handlar om hamnar den hos utbildningsdepartementet, arbetsmarknadsdepartementet, näringsdepartementet eller det regionala utvecklingsuppdraget. Samtidigt påverkar besluten varandra. Utbildningspolitiken formar framtidens kompetens. Arbetsmarknadspolitiken påverkar vägarna in i jobb. Näringspolitiken skapar förutsättningar för företag att växa.
Idén om ett departement för kompetensförsörjning bygger på en enkel fråga: vem har ansvar för helheten när utbildning, arbetsmarknad och näringsliv hänger ihop?
Företagen fick tänka som ministrar
Om företagen själva fick ansvara för Sveriges kompetensförsörjning – vilka frågor skulle de prioritera först?
Det var utmaningen som företagsrepresentanterna fick under seminariet. Svaren var konkreta.
Flera lyfte behovet av en tydlig kapten för frågan – någon som äger helheten. Andra pekade på vikten av att bättre matcha utbildningar mot vad näringslivet faktiskt behöver och att skapa incitament för utbildningssystemet att ta ett större ansvar.
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga lyftes som ett sätt att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Frågan om den ökade användningen av AI kom också upp – vad händer med de som riskerar att stå utan relevanta kunskaper när arbetsmarknaden förändras snabbt, och vem tar ansvar för deras omställning?
Bilden som växte fram var tydlig: det behövs inte bara fler insatser, utan ett samlat ansvar för att de ska hänga ihop.
Politikerna tog ställning
Ardalan Shekarabi, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, och Adam Alfredsson, statssekreterare för Liberalerna, fick därefter ge sina perspektiv.
Shekarabi var inte övertygad om att ett nytt departement är lösningen, men delade bilden av problemet. Han lyfte i stället behovet av att få fart på yrkesutbildningarna som en mer direkt väg framåt.
Alfredsson var mer öppen för idén om en samlad kapten för frågan och betonade att nästa mandatperiod behöver leverera fler reformer som gör det enklare och mer attraktivt för företag att anställa.
Frågan stannar inte i Almedalen
Det finns ingen enkel lösning på kompetensbristen. Men seminariet visade att många av lösningarna redan är kända. Utmaningen är att få dem att dra åt samma håll och att någon faktiskt äger helheten.
Vill du vara med och påverka frågor som kompetensförsörjning, infrastruktur och företagens framtida villkor? Som medlem i Västsvenska Handelskammaren blir din röst en del av vårt påverkansarbete.
