Jämställdheten försvann någonstans på vägen upp
Det är lätt att få känslan av att jämställdhet är en fråga vi redan har pratat färdigt om. Den hörs mindre i den politiska debatten och när jag pratar med företag är det andra frågor som oftare hamnar högst på agendan. Kompetensförsörjning, konjunktur och hur man ska hitta rätt personer när behoven förändras.
Kanske är det ett tecken på att Sverige har kommit långt. Men det finns en risk i att börja betrakta jämställdheten som en gammal fråga innan den faktiskt är löst.
För tittar vi på näringslivets ledande positioner är bilden fortfarande tydlig. I vår senaste styrelseundersökning är 24 procent av styrelseledamöterna kvinnor. Bland vd är andelen 15 procent och bland styrelseordförandena 13 procent. Bara 17 procent av de västsvenska styrelserna är jämställda.
Det intressanta är vad som händer på vägen dit.
Kvinnor utbildar sig, arbetar, bygger erfarenhet och tar ansvar i svenska företag. Ändå blir de betydligt färre ju högre upp i organisationerna vi kommer. Det betyder att jämställdheten i styrelserummet inte börjar den dag en valberedning ska fylla en tom stol. Den börjar långt tidigare.
Den börjar med vem som får leda det där viktiga projektet. Vem som får sin första chefsroll. Vem som får affärsansvar och möjlighet att bygga den erfarenhet som krävs för nästa steg. Och vilka namn som finns med när företaget planerar för framtidens ledare.
Det här blir dessutom allt viktigare när företagen har svårt att hitta rätt kompetens. På Västsvenska Handelskammaren möter vi företag som beskriver kompetensförsörjningen som en av sina största utmaningar. Framåt kommer det inte räcka att förlita sig på en stadig ström av nya medarbetare. Företagen behöver också bli bättre på att utveckla och ta vara på den kompetens som redan finns.
Då behöver vi fråga oss om alla faktiskt får samma möjlighet att visa vad de kan.
Vi behöver också prata om nätverken. En stor del av rekryteringarna på svensk arbetsmarknad sker genom kontakter och nätverk. Det kan vara både snabbt och effektivt. Men om vi alltid frågar samma personer, letar i samma kretsar och får samma namn rekommenderade för oss är risken stor att kandidatfältet också fortsätter att se likadant ut.
Det är en av anledningarna till att Styrelselistan finns. Inte för att kompetenta kvinnor saknas, utan för att fler behöver få syn på dem. För varje nytt namn vi lägger till i våra nätverk blir urvalet lite större.
Men kanske finns den största utmaningen just nu någon annanstans.
I vår undersökning ser vi att inte bara utvecklingen går långsamt. Även ambitionen tycks minska. Andelen företag som tycker att det är viktigt att uppnå en jämställd styrelse har sjunkit från 65 procent 2023 till 58 procent 2025.
Det tycker jag är värt att stanna vid.
För det vore olyckligt om vi slutade prata om jämställdhet för att frågan känns gammal, samtidigt som siffrorna visar att vi fortfarande har en bra bit kvar. Förändring kommer inte av sig själv bara för att tiden går.
Det betyder inte att varje kvinna ska vilja bli chef, vd eller styrelseordförande. Det betyder heller inte att en styrelseplats ska tillsättas utifrån kön. Det handlar om att se till att fler får möjlighet att bygga erfarenhet, bli sedda och finnas med när nästa ledare eller styrelseledamot ska utses.
Du som finns på Styrelselistan är en del av den förändringen. Du bidrar till att bredda bilden av vem som kan ta plats i ett styrelserum och vilken erfarenhet som kan vara värdefull där.
Men arbetet börjar långt innan dess. I företagens vardag, i karriärvägarna, i nätverken och i vilka människor vi väljer att ge nästa möjlighet.
Jämställdheten försvinner inte i styrelserummet. Den försvinner någonstans på vägen upp.
