Frågor och svar
Här hittar du våra vanligaste frågor och svar om Yrkestrainee.
Vad innebär Yrkestrainee?
Yrkestrainee är en ny modell för vuxenlärlingsutbildning inom Komvux och Nationell yrkesutbildning (NY).
Modellen innebär att eleven både är studerande och anställd, med lön, handledning och formella betyg. Målet är att bygga en brygga mellan utbildningssystemet och arbetslivet – där utbildningen är en del av kompetensförsörjningen, inte en parallell struktur.
Det är alltså inte en subventionerad praktikplats, utan en kombination av anställning och utbildning med tydlig kvalitetssäkring och formella meriter.
Varför behövs Yrkestrainee?
Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland de högsta i EU – omkring 24 % i åldersgruppen 15–24 år (2025). Många av dessa unga står långt ifrån arbetsmarknaden och saknar både yrkeserfarenhet och formell utbildning.
Yrkestrainee skapar en övergångsmodell mellan skola och arbetsliv. Det minskar risken för långvarig arbetslöshet och etableringsproblem.
Arbetsgivare inom sektorer som industri, energi, bygg, vård och transport akut brist på utbildad personal. Samtidigt som många står arbetslösa. Problemet är inte brist på arbetskraft – utan fel matchning.
Utbildningssystemet levererar inte i takt med branschernas behov, och många vuxenutbildningar står tomma. En tredjedel av statsbidragen till vuxenutbildningen betalas tillbaka varje år på grund av för få sökande, medan bara hälften av de examinerade etablerar sig på arbetsmarknaden inom ett år.
Finns Yrkestrainee idag?
Inte som nationell modell – men piloter har redan genomförts.
Sedan 2021 har Västra Götalandsregionen, i samarbete med Västsvenska Handelskammaren och Validering Väst, drivit ett pilotprojekt med anställda lärlingar inom yrkesinriktad vuxenutbildning.
Resultaten visar att modellen fungerar:
- elever får lön, erfarenhet och betyg,
- företag får tillgång till rätt kompetens,
- och övergången till arbete går snabbare.
Nästa steg är en regeringsledd försöksverksamhet där modellen kan testas under reglerade former, utvärderas och sedan skalas upp nationellt.
Varför går det inte att genomföra fullt ut i dag?
I dag saknas lagstiftning som tillåter att en elev inom Komvux eller Nationell yrkesutbildning är anställd och får lön under utbildningstiden.
- En vuxen elev räknas juridiskt som studerande, inte arbetstagare.
- Arbetsmarknadsutbildningar kan ge ersättning, men ger inte betyg.
- Komvuxutbildningar kan ge betyg, men tillåter inte anställning.
För att möjliggöra detta i Sverige krävs en särskild försöksförordning och en samlad finansieringsmodell mellan stat, kommun och arbetsgivare.
Yrkestrainee är därför en nödvändig reformpilot för att testa en modell som kombinerar utbildning, anställning och kvalitetssäkring.
Varför 18-års gräns?
Både Komvux och Nationell yrkesutbildning har i dag en 20-årsgräns.
Det gör att unga som lämnat gymnasiet utan examen hamnar utanför båda systemen. De får inte börja vuxenutbildning och kan inte heller få en anställning kopplad till lärande.
Yrkestrainee föreslår en 18-årsgräns för att fånga upp den gruppen – ett avgörande steg för att bryta utanförskap och tillgången till utbildning tidigt.
Vad vinner arbetsgivare på Yrkestrainee-modellen?
Yrkestrainee ger företag:
- tillgång till arbetskraft under utbildningstiden,
- möjlighet att påverka utbildningsinnehållet,
- incitament via statliga stödformer (t.ex. slopad arbetsgivaravgift eller lönesubventioner).
För branscher med svår kompetensförsörjning är detta ett sätt att bygga långsiktig kapacitet i samarbete med utbildningssystemet.
Vad vinner samhälle och skola på Yrkestrainee-modellen?
En nationell försöksverksamhet med Yrkestrainee skulle bidra till:
- ökad etablering på arbetsmarknaden,
- effektivare användning av statsbidrag för vuxenutbildning,
- minskad ungdomsarbetslöshet,
- och stärkt koppling mellan utbildning och näringsliv.
Yrkestrainee är inte bara en utbildningsfråga – det är en reform för social hållbarhet, tillväxt och arbetsmarknadens funktionssätt.
Vad behövs nu?
Pilotprojektet i Västra Götaland visar att strukturen finns: utbildningsanordnare, kommuner och företag är redo.
För att ta nästa steg krävs att regeringen:
- beslutar om en försöksförordning,
- ger Västra Götalandsregionen uppdraget att leda försöket,
- och säkerställer finansiering för lön, handledning och uppföljning.
Detta kan bli startskottet för ett modernt svenskt lärlingssystem – byggt på verklig samverkan mellan utbildning, arbetsliv och politik.