Vad krävs av ledarskap idag och i framtiden?

Vilken generation vi tillhör kan spela större roll än vi tror i att forma vår syn på arbete och ledarskap. Vi lät 60-talisten möta 80-talisten för att diskutera synen på karriär, chefsrollen och hur generationerna bättre ska kunna förstå varandra på arbetsmarknaden.

80-talister har en lite ”minglig” syn på ledarskap. De pratar gärna om att man ska ha många bollar i luften och vara spindeln i nätet, de tror att man kan lösa saker bara genom att vara social.

Anders Parment, forskare och lärare vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet, har i flera år forskat på hur olika generationer förhåller sig till bland annat arbetsmarknaden. Han menar att en 80-talists och en 60-talists syn på karriär ofta skiljer sig åt på flera punkter.
 − 80-talisten har vuxit upp med att det finns ett smörgåsbord av möjligheter, och då blir tröskeln också lägre till att byta jobb. Äldre anställda känner sig lojala mot företaget för att de varit där i många år, medan en yngre känner sig lojal genom att göra ett bra jobb. Därför är personalomsättning egentligen ett väldigt dåligt mått på hur bra man trivs på en arbetsplats, eftersom det är de som är högpresterande som byter jobb snabbt.

Äldre generationer ses inte som lika förändringsbenägna, de verkar bekväma i sina rutiner.- Milad Pouyanmehr, född 1981

Enligt Anders Parment innebär detta bland annat att det i de yngre generationerna inte är lika självklart att man tackar ja till en chefsposition.
 – Det är inte lika mycket status att vara chef längre, det ger mer status att göra det man själv vill. Som 80-talist blir man chef om man känner för det, medan de som är 60-talister och äldre tycker att man ska bli chef om någon frågar. Det här är organisationerna inte bra på att möta, vilket gör att det ofta är äldre människor som blir chefer. 60-talisterna är uppvuxna med att man blir chef av plikt, och kan tycka att de yngre är för fokuserade på självförverkligande när de inte ställer upp.

Inget åtta till fem

Milad Pouyanmehr är född 1981 och arbetar som Business Developer på företaget Vinnter i Göteborg. Han känner delvis igen sig i bilden av 80-talisterna.
 – Självklart vill jag ha ett arbete som känns utvecklande, för mig är det lika mycket en hobby som ett arbete. Jobbet är inte längre åtta till fem, det ska vara en utmanande del av ditt liv, och i dagsläget befinner man sig snarare på en arbetsplats 3 till 5 år än 20 till 30 år.

Den bilden stämmer nog ganska väl in på 80- och 90-talisterna, jag tror att det är något som många av oss eftersträvar och att det är så marknaden kommer att se ut framöver. 80-talisterna har väl generellt all tid utmålats som egocentriska, men jag hoppas att det finns goda egenskaper både från äldre generationer och vår egen.

Vilken bild tror du att 80-talister har av äldre generationer?

 – Framför allt att de inte ses som lika förändringsbenägna, de verkar bekväma i sina rutiner. Som 80-talist är man mer riskbenägen, vi ser helt andra sätt att lösa saker på och förlitar oss inte på hur man gjort tidigare. Samtidigt kan det också vara negativt, och av förklarliga skäl har man inte samma erfarenhet i arbetslivet. Man vill ogärna sätta stopp för sina egna resonemang, och det är väl både på gott och ont.

Jobba först, få betalt sen

60-talisten Fredrik Hermansson, född 1967, är vd på Göteborgsbaserade transport-och logistikföretaget Greencarrier Liner Agency. Enligt Fredrik handlar hans egen generations fördomar om just 80-talisternas jakt på självförverkligande.
 – 80-talisterna upplevs nog som individualister. De har fått en stark uppfostran, är fria att ta för sig och tänka ”what’s in it for me?”, vilket kan ses som väldigt positivt men kan bli svårt i vissa organisationer. 80-talisterna är mer personliga, kräver uppmärksamhet och vill ha konstant utveckling.

Fredrik Hermansson menar att hans syn på ledarskap till stor del stämmer överens med uppfattningen om 60-talisternas plikttrogenhet.

Den yngre generationen har så oerhört stora förväntningar på sin karriär och sin yrkesroll. - Fredrik Hermansson, född 1967



 – Vi är inställda på att jobba först och få betalt sen. Många av oss 60-talister har gått den traditionella vägen,där man sitter på en arbetsplats och arbetar sig upp. Det är en skillnad mot 80-talisterna, som riskerar att bli besvikna när de inte känner att det går så fort som de önskar. Den yngre generationen har så oerhört stora förväntningar på sin karriär och sin yrkesroll, och det kan vara svårt att erbjuda utveckling och utmaningar inom vad de anser är en rimlig tid.

Vad kan din generation och 80-talisterna lära av varandra?

 − 80-talisterna har ett engagemang och en tro på sig själva och framtiden som genererar positivitet hos företagen. Det är ett sånt jäkla ”go” i dem! Vi framstår väl som gamla tanter och gubbar i deras ögon, men vi har andra erfarenheter och har gjort misstag som de kan lära av. Framför allt ska vi se positivt på den yngre generationen så att vi inte bromsar den. Det gäller att vi är lyhörda åt båda hållen och att vi inte är för konservativa – jag tror att en kombination mellan det gamla och det nya ofta är det bästa.

Text: Adrianna Jalming
Bild: Anna Sigvardsson