"Grupper tar betydligt mer riskfyllda beslut än individer"

Buss eller bil till jobbet, anställa eller inte? Vi fattar upp till 10 000 beslut om dagen, stora som små. Men varför är vi så ängsliga och hur bra är det egentligen att alltid vara överens om ett beslut? Ari Riabacke, doktor i beslutsfattande svarar.

ÄR VI OVANLIGT RÄDDA FÖR ATT FATTA FEL BESLUT?

"Ja vi är väldigt ängsliga för att göra fel, jag brukar säga att i Sverige har det blivit viktigare att inte göra fel än att göra rätt. Man gör som alla andra och håller sig till den utstakade vägen. Men ett beslut är i 99 fall av 100 bättre än inget alls och ett ickebeslut är också ett beslut."

I Sverige handlar det dessutom ofta om att uppnå konsensus och vara överens, vad säger du om det?

"Det har blivit viktigare att alla får vara med och att ingen blir ledsen – än att det blir bra. Vi måste komma ihåg att de stora idéerna är oftast inget som grupper jobbar fram utan det är sådant som individer kläcker. De bästa idéerna kommer inte när man har kostym och slips på sig utan i löparspåret, på teatern eller när man läser en bok. Men vi är fokuserade på att man ska hålla ihop gruppen och att alla ska tycka till. Gruppen är viktig, men allt som oftast är det individen som levererar de vassaste idéerna."

Men när man inte får vara med och fatta beslut eller påverka sitt arbete kan man må dåligt av det med, vilket kan leda till ohälsa.

"Det du är inne på och det forskningen återkommande pekar på och vad som är viktigt på arbetsplatser, är att människor har någon som lyssnar på dem. Det har också visat sig att när man väl fattar besluten är det oerhört viktigt att människor får säga sitt, men inte alls lika viktigt att besluten blir som de ville."

Vad behöver vi mer tänka på?

"På frågan varför vi inte lyckats göra något som vi siktat på eller önskat göra så kommer vi ofta med förklaringar som: jag har inte pengar, jag har inte tid, rätt datorprogram, 'om bara chefen…', man pekar på saker man inte har och hur andra gör det svårt för en istället för att göra det. Det är sällan man erkänner att man egentligen inte törs men det är faktiskt svaret nio gånger av tio. Det handlar inte om utrustning, pengar eller andra människor. De största entreprenörerna har börjat med noll och ingenting. Det handlar om oss.

I vilka branscher eller organisationer hittar man de bästa beslutsprocesserna?

"Beslutsprocesser lyser med sin frånvaro många branscher och företag. När man väl ska fatta bättre beslut hoppar man över ribban där den är som lägst. Genom att köpa mer teknik och skaffa information. Men det är inte där man ska börja utan man måste börja med att fundera på hur besluten fattas. Vi måste ställa frågor som; vad har vi för kultur och hur används information som redan finns och så vidare. De flesta företag har processer för nästan allt utom att fatta beslut.

De flesta företag har processer för nästan allt utom att fatta beslut.

Jag ska jag hålla en genomgång för Länsstyrelsen Skåne, där vi genomfört ett beslutstest. Och Länsstyrelsen liksom Läkemedelsverket har välutvecklade beslutsprocesser, båda verksamheterna bygger också på att det måste bli väldigt rätt. Läkemedelsverket kan inte godkänna mediciner för att det känns så mysigt i magen en dag. Utan där finns viktiga kriterier och tydliga tillvägagångssätt. Men i många andra företag handlar det om dagsformen. Beroende på vilka som driver frågan, vilken information man har tillgänglig och hur mycket tid som ligger bakom. Om man är trött, glad, ledsen eller arg, eller om man gjorde en bra affär nyss."

Vi har av tradition en intensiv möteskultur och ibland långa beslutsprocesser, varför?

 "Vi älskar möten och är fullständigt mötesfixerade, de ger oss en känsla av att ha kontroll på läget. Men det är också lättare att ta beslut i grupp än att ta beslut som individ. Ansvarstagande och risktagande risker smetas ut och man tycker att nu är vi flera om det här. Är man fler om beslutet är det inte lika viktigt att det blir rätt som när man beslutar själv. Därför tar grupper betydligt mer riskfyllda beslut än individer. Grupperna är dessutom ofta för stora, om var och en skulle presentera sig och berätta varför de är där kanske det kommer svar som 'ja men du vet jag har ju varit här sedan vi bildade bolaget 1973'. Har man ingen aning om ens egen roll i mötet, ska man inte vara där."

Hur påverkar all information och ständig tillgänglighet oss som beslutsfattare?

"Jag återkommer ofta till att vi har blivit informationsknarkare, vi tittar på mejlen flera hundra gånger om dagen och vill ha mer information hela tiden. Av det enkla skäl att det får oss att känna oss tryggare och säkrare. Men det intressanta här är att ingenting någonsin pekat på att information gör oss till bättre beslutsfattare, utan tvärtom. Hälften så mycket är dubbelt så bra när det handlar om information."

Är magkänslan en bra grund för ett beslut?

 "I dag har vi en övertro på analys, men ofta är en kombination av båda bra. Magkänsla, intuition eller mönsterigenkänning är väldigt domänspecifik, för att använda en forskarterm. Den är bra, viktig och vettig men kräver i regel att man har stor erfarenhet på området. Men på det stora hela och som svar på din fråga ska magkänslan inte viftas bort, vi måste i större utsträckning lita på oss själva. För om inte vi litar på oss själva vem ska då lita på oss?"

Vill du fatta bättre beslut och blir tryggare i din roll som styrelseledamot? Genom Västsvenska Handelskammarens utbildning i styrelsearbete får du den senaste kunskapen kring styrelsens roll, operativa och strategiska arbete och vilka regler som ligger till grund för styrelsens ansvar. Flera kursstarter.

mer om våra styrelseutbildningar